Förra veckan samlades AT-studierektorer, hr-ansvariga och andra som arbetar med AT-läkare i Sunne för den årliga nationella AT-konferensen. I år stod Värmland som värd och det var ovanligt många och stora frågor på agendan.
– Vi har aldrig varit så många som nu på den här konferensen. Jag tror att det är 185 stycken, sa Pär Åstrand, överläkare på Torsby sjukhus och AT-läkarstudierektor i Karlstad.
Ett helt nytt utbildningssystem står för dörren, samtidigt som det gamla systemet kommer att finnas kvar parallellt ett bra tag. En av de tre dagarna vigdes åt basttjänstgöring (BT), som blir en inledande del i läkarnas ST.
Socialstyrelsen var på plats för att berätta om det pågående arbetet med att ta fram föreskriften som ska reglera basttjänstgöringen. Just nu arbetar de framför allt med målbeskrivningen i BT-föreskriften. På grund av den snäva tidsramen, arbetar myndigheten mer transparent än man brukar.
– Vi går ut tidigare för att få in synpunkter, sa utredaren Ragnhild Mogren.
Socialstyrelsen presenterade en nyhet: 18 kompetensområden som de tror behöver finnas med i BT, i ST eller i bägge. Ragnhild Mogren påpekade dock att det är ett arbetsmaterial som kan ändras framöver.
På listan finns bland annat vanliga sjukdomstillstånd och ett annat område som kallas psykisk ohälsa, psykiatriska sjukdomar och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Ytterligare exempel är vårdhygien och smittskydd, läkemedel samt kommunikation med patienter och närstående.
– Ni känner igen en del från propositionen och en del från A- och B-delmål från ST, sa Thomas Lavergren, sakkunnig på Socialstyrelsen och gynekolog och obstetriker.
Akutsjukvård är överraskande nog inte med som en egen punkt på listan.
– Vi har tänkt att sjukdomar inte bara är akuta, utan även har en fas där de är ganska stabila. Då ska man både kunna handlägga det vanliga tillståndet och det akuta skedet, sa Thomas Lavergren och gav kärlkramp som ett exempel.
Ett mer oväntat kompetensområde på listan var däremot »olika vårdmiljöer«, som är tänkt att ligga både i BT och ST. Där ingår att kunna arbeta i olika vårdmiljöer (BT-mål) samt uppvisa kunskap om hur den egna specialitetens arbetssätt kan tillämpas i primärvårdssammanhang eller i andra vårdmiljöer utanför sjukhusen (ST-mål).
Många frågor kring den kommande basttjänstgöringen fanns i luften på konferensen. Men än så länge saknas flera av svaren. Regionerna väntar på svar från Socialstyrelsen, som väntar på svar från regeringen. Regeringen ska bland annat bestämma om övergångsbestämmelser och hur länge AT-vägen ska hållas öppen. Att BT ska införas som en del av ST är inte heller formellt beslutat av regeringen, även om alla antar det. Socialstyrelsen väntar också på mer regler kring hur de ska utföra uppdraget att pröva och besluta om intyg för BT.
– Vi har en bra dialog med regeringskansliet. Men det är en ganska rörlig materia. Vi jobbar fortfarande på vår kammare och de på sin, sa Ragnhild Mogren.
En dialog pågår även med universiteten som har läkarutbildningar. En försvårande faktor är att det nya läkarprogrammet ska sjösättas först ett år efter BT.
I propositionen om bastjänstgöring står det att regeringen bör ge i uppdrag åt Socialstyrelsen att ta fram en handbok för BT, men något sådant uppdrag har ännu inte givits. Myndigheten är tydlig med att den helst slipper det.
– Vi svarade redan i vårt remissvar att vi tycker att det är lämpligare att arbetsgivaren ansvarar för en handbok. Det som ligger nära det dagliga arbetet är arbetsgivarens ansvar och det är de som kan göra det bäst tror vi, sa Ragnhild Mogren.
Utredarna är nu i ett läge där de samlar in kunskap, synpunkter och perspektiv. Under hösten och vintern ska Socialstyrelsen sammanställa allt och planen är sedan att skicka ut ett förslag på remiss januari/februari.
Mycket pekar på att föreskriften inte är färdig förrän strax före ikraftträdandet av BT den 1 juli 2020.
– Eftersom vi har så kort tid på oss kan det vara så att vi inte blir klara förrän vi måste bli klara, sa Ragnhild Mogren.
