I den rapport som nu publiceras har Socialstyrelsen utvärderat vården vid depression och ångestsyndrom, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna på området.
Myndigheten konstaterar att den psykiska ohälsan fortsätter att öka – framför allt hos barn och unga. Antalet barn och ungdomar som vårdats inom psykiatrin på grund av depression eller ångest har ökat de senaste tio åren. Men trots att fler får behandling växer köerna till både första linjens psykiatri och barn- och ungdomspsykiatrin.
Enligt Socialstyrelsen ställer de kraftigt ökande behoven stora krav på sjukvården framöver.
– Behovet av att kunna arbeta med tidiga insatser inom såväl elevhälsan, ungdomsmottagningar, primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin är mycket stort, och kommer att öka ytterligare, säger Riitta Sorsa, projektledare på Socialstyrelsen, i ett uttalande.
En förutsättning för att kunna möta behoven är både en fortsatt utveckling av första linjen, det vill säga en psykiatrisk primärvård för unga, och en bra samverkan mellan första linjen och barn- och ungdomspsykiatrin, konstaterar Socialstyrelsen.
En annan förutsättning är att det finns tillräckligt med personal med relevant kompetens – något som saknas i dag. Att lösa det är centralt framöver, enligt utvärderingen. Hittills har tillgången på personal nämligen inte alls ökat i linje med de växande behoven.
Socialstyrelsen drar också slutsatsen att det finns stora skillnader i hur regionerna organiserat första linjen-uppdraget – både mellan och inom regioner. Och att det på många håll finns uppenbara brister.
Även inom vården för vuxna med psykisk ohälsa finns brister, enligt utvärderingen. Bland annat behövs bättre och snabbare diagnostik.
Till exempel behöver fler verksamheter använda strukturerade bedömningsinstrument och genomföra somatiska undersökningar. Det handlar också om att bli bättre på att uppmärksamma eventuell beroendeproblematik och göra suicidriskbedömningar.
