»Sylf måste säga nej till att underläkare ersätter sjuksköterskor«

Frågan om sjuksköterskelösa avdelningar, där underläkare sköter den omvårdnad och läkemedelsadminstration som sjuksköterskor vanligen gör, lyfts i en motion till Sveriges yngre läkares förenings fullmäktigemöte. Sylf Stockholm vill att styrelsen tydligt tar ställning mot underläkarbemannade sjukskötersketjänster.  

Varför har ni skrivit motionen?

– I grunden rör det sig om två parallella problem. Bristen på AT-platser orsakar ett överflöd av examinerade läkare före AT, som är väldigt angelägna om att få underläkartjänster för att meritera sig inför AT. Det andra problemet är vårdplatsbristen. Tjänster utannonseras som underläkartjänster – men innebär i mångt och mycket att man täcker upp en vakant sjuksköterskerad för att hålla vårdplatser öppna, säger Gabriella Schanning, ordförande Sylf Stockholm och ST-läkare i anestesi- och intensivvård på S:t Görans sjukhus.

Vilka konsekvenser får det?

– Man fördröjer läkares väg till de obligatoriska tjänsterna som vi måste gå igenom för att bli specialist. Samtidigt har vi brist på specialistläkare i dag. På sikt innebär det en ökad samhällskostnad.

Ni skriver att det finns en risk att lösningar som den vid Hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus blir permanent och prejudicerande för hur sjukhus framöver handskas med svårigheten att rekrytera sjuksköterskor. Vilka problem ser du med det?

– Underläkare före AT är en sårbar grupp som inte har så mycket att säga till om. Passar inte erbjuden tjänst, vet man att nästa underläkare står på tur. Och har man åsikter om sin arbetsplats riskerar man att hamna i dålig dager inför sin AT-intervju. Det vet arbetsgivaren om och kan utnyttja.

Kan inte underläkare bara tacka nej till sådana jobb?

– Många underläkare skulle ta vilket arbete som helst bara det gav chanser att få en AT-tjänst snabbt på den ort eller sjukhus som man vill vara på. Då tvingas man in i osäkra korttidsanställningar utan rätt till handledning.

Varför väcker den här frågan så mycket känslor?

– Det är en komplex fråga. Det handlar delvis om yrkesstoltheter – att inkräkta på ett annat yrke.

Ni föreslår också att Sylf ska samverkar med Vårdförbundet i frågan. Kan du utveckla det?

– Vi sitter i samma båt. Vi tycker att man ska ta tillvara respektive yrkes spetskompetenser för att upprätthålla en god patientsäkerhet och en kostnadseffektiv vård. Nu urvattnar man sjuksköterskeyrket genom att signalera att det inte behövs. Skulle det finnas en hållbar personalpolitik där man värnar om professionernas kompetens och arbetsmiljö är vi i Sylf Stockholm övertygade om att vi inte skulle se det här fenomenet överhuvudtaget.

Vad kan och bör Sylf göra?

– Sylf behöver tydligt visa var man står i frågan kring underläkarbemannade sjukskötersketjänster genom offentliga yttranden och att motionera till Läkarförbundets fullmäktigemöte. Det behövs både för att sätta ner foten mot beslutsfattare och visa medlemmarna sitt stöd.

Har inte Sylf gjort det redan?

– Nej, inte på ett tydligt sätt. De har avrått läkarstudenter under termin 9 och 10 som erbjuds sjukskötersketjänster att ta tjänsterna. Men de har inte uttalat sig om examinerade underläkare. Vi vill att de deltar aktivt i debatten och presenterar en handlingsplan för att arbeta vidare med den här frågan.

Sylfs styrelse skriver i sitt svar på motionen att det inte är glasklart vad gränsen mellan läkaruppgifter och sjuksköterskeuppgifter går i dag.

– Vi håller inte med om det är svårt att ta ställning eftersom det inte finns några formella definitioner av sjuksköterske- och läkaruppgifter. Man får vara noga med att skilja på att gå regelrätta sjuksköterskepass utan läkaransvar och att då och då utföra uppgifter som också ingår i en sjukskötersketjänst. Vi tycker inte att det är fråga om en principiell gränsdragning eller om att inte vilja utföra vissa uppgifter. Det handlar om vem som bör ha ansvar för omvårdnad ur ett helhetsperspektiv.  

Sylfs fullmäktigemöte möte är den 3-4 maj.