Som Läkartidningen har berättat tidigare försämrades det ekonomisk läget i regionerna under 2018. Nu visar ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) att 16 av landets 21 regioner gjorde ett sämre resultat 2018 jämfört med 2017. Sex regioner hamnade på minus och endast en hade ett resultat som motsvarar 2 procent av skatter och bidrag, det vill säga den nivå som brukar anges som riktmärke för god ekonomisk hushållning.
För att veta vilka verksamheter som har svårast att få ekonomi att gå ihop har SKL skickat ut en enkät till regionerna. Svaren visar att alla utom Stockholm gjorde underskott i den somatiska vården. 12 regioner gjorde även underskott i primärvården och 17 hade underskott gentemot budget i psykiatrin.
Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, har produktiviteten minskat i den somatiska vården.
– Färre patienter vårdas i slutenvården samtidigt som man inte har minskat antalet personal. Många regioner försöker titta på detta, samt minska kostnader för hyrpersonal, sa Annika Wallenskog vid en presskonferens på måndagen.
Tre regioner höjde skatten 2019 och SKL räknar med att fler kommer att göra en höjning 2020 för att klara ekonomin. Det kommer även att behövas effektiviseringar och förändrade arbetssätt.
Men detta kommer inte räcka och enligt SKL behöver staten skjuta till mer pengar. Samtidigt varnar man för att de riktade statsbidragen riskerar att slå fel och gör det svårt att planera.
– Vi har nått till vägs ände med riktade statsbidrag och kortsiktig planering. Min fasta förhoppning är att vi inför 2020 ska komma överens om långsiktigt hållbara satsningar på hälso- och sjukvård och andra viktiga välfärdsområden. Vi vill se samsyn och ökat samarbete mellan kommunsektorn och staten, säger Anders Knape (M), ordförande för SKL, i ett pressmeddelande.
Läs mer:
Sex regioner landade på minus
