Utredningen »Framtidens biobanker« lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i slutet av januari 2018. Läkartidningen kunde då berätta att den särskilda utredaren bland annat föreslår ett nytt nationellt biobanksregister där varje prov ska kunna spåras, förlängd tidsgräns för rutinprov som tas inom vården och nej till att använda prov ur biobanker (exempelvis PKU-biobanken) i brottsutredningar. För att genomföra förändringarna krävs det att biobankslagen (2002:297) förnyas.

I pressmeddelandet från Socialdepartementet förklarade socialminister Annika Strandhäll att hon var positiv till utredningens förslag för att stärka patientsäkerheten och forskningen. Ett nationellt biobanksregister skulle öka Sveriges attraktionskraft inom livsvetenskapsforskning, konstaterade hon men sedan utredningen presenterades har inget hänt på lagstiftningsområdet.

I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver nu företrädare för Biobank Sverige (ett samarbetsorgan för regioner, universitet, patientorganisationer och näringsliv) att regeringen sätter fart på lagstiftningsarbetet. Nuvarande biobankslag är föråldrad och hindrar viktig medicinsk forskning, anser debattörerna som är bekymrade över att Socialdepartementet, enligt de signaler de fått, ännu inte inlett arbetet med att ta fram ett lagförslag.

Biobank Sverige leds av en nationell styrgrupp där den högsta forskningsledningen i regionerna respektive de medicinska fakulteterna är representerade. Dessutom ingår företrädare för life science-branschen som i sin tur består av företag samt delar inom regioner, förvaltning och universitet som arbetar med utveckling av medicinska innovationer och läkemedel vars syfte är att förbättra människors hälsa.

Debattörerna anser att den föråldrade biobankslagen leder till att Sverige hamnar på efterkälken och att den försvårar för svenska forskare att delta i internationella forskningssamarbeten. De påpekar även att det behövs en modern lagstiftning på området för att kunna genomföra de satsningar regeringen påbörjat på life science-området. 

I höst väntas regeringens samordnare för life science presentera en nationell strategi för området, och tillsammans med regionerna har regeringen tidigare antagit en e-hälsovision som går ut på att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att »använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet«.