Karin Båtelson, Läkarförbundets förste vice ordförande.

Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), allmänt kallad osa:n, började gälla den 31 mars 2016. I den regleras kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Nu visar en ny kartläggning som tidningen »Arbetarskydd« rapporterar om att föreskriften lett till fler anmälningar från kvinnliga skyddsombud. Exempel på arbetsmiljöproblem som tas upp i anmälningarna är arbetsbelastning, samarbetsproblem, relationer och trakasserier, arbetstider och brist på handlingsplaner. 

Studien omfattar samtliga 6:6a-­anmälningar till Arbetsmiljöverket från mars 2016 till april 2017 där anmälaren åberopat den nya föreskriften och där det även lett vidare till förelägganden från verket. Maria Steinberg, lektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universtitet står bakom kartläggningen. Hon konstaterar i Arbetarskydd att osa-föreskriften både gynnar och skyddar kvinnor eftersom arbetsmiljöproblemen fått en ny legalitet, vilket också gör det lättare för skyddsombud, personalavdelningar och Arbetsmiljöverket att ställa krav.

Något som står ut i kartläggningen är att nära hälften av alla förelägganden som Arbetsmiljöverket skickat ut efter osa-anmälningar gäller krav på arbetstagarinflytande (44 av 98), men även det faktum att LO-facken längre inte dominerar. Många av anmälningarna kom från Saco- och TCO-facken.

– Det är naturligtvis väldigt bra att det genom den här föreskriften blivit tydligt att arbetsmiljöfrågor inte bara handlar om kroppsarbete och tunga lyft utan att det rymmer så mycket mer. Det är viktigt att kunskapsorganisationernas arbetsmiljö får ett större fokus, framför allt i organisationer där arbetet påverkar människor, kommenterar Karin Båtelson, Läkarförbundets förste vice ordförande, uppgifterna i kartläggningen.

Karin Båtelson påpekar att det naturligtvis är bra att man har tittat över antalet anmälningar och vad de gällt, men vill samtidigt framhålla att det viktigaste med regelverket är att det leder till ett långsiktigt arbete vad gäller läkarnas arbetsinnehåll och hur arbetet organiseras.

– Det ska ju helst inte behöva gå så långt som till en anmälan, säger hon och framhåller att inte minst den rapport som Sylf, Sveriges yngre läkares förening, presenterade under Almedalsveckan i Visby visar på en bekymmersam bild av läkares arbetsvillkor under sin specialistutbildning där en tredjedel funderar på att lämna läkaryrket.

– Det gäller nu att se till att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för läkare förbättras. Läkare behöver rätt handledning, rätt till fortbildning och vettigt förlagda arbetstider. Det är viktigt att kunna känna att man har stöd av organisationen, har närvarande kunniga chefer och får möjlighet att känna sig utvilad när man kommer till arbetet, säger hon.

Läs och lyssna till mer:

Många unga läkare funderar på att lämna sjukvården

Läkartidningens podd:

»Förskräckligt att så många unga läkare vill lämna yrket«

Här finns handfasta råd från Läkarförbundet om du upplever arbetsmiljöproblem på din arbetsplats.

Kommunal toppar listan

Av de 84 skyddsombud som ingick i kartläggningen var 74 kvinnor och mer än hälften kom från vård- och omsorgssektorn. Flest anmälningar, 28 stycken, kom från skyddsombud inom Kommunal. Från Vårdförbundet och Lärarnas riksförbund kom 8 anmälningar vardera, från Lärarförbundet 7. Näst längst ner på listan finns Läkarförbundet med 5 anmälningar och sist kommer Unionen med 3.