Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet har i några års tid haft regeringens uppdrag att föreslå hur utbildningsväsendet och vården ska samverka för att trygga vårdens kompetensförsörjning på lång sikt. Ett nationellt råd för framtidens vårdkompetens är ett av förslagen i den rapport som myndigheterna lämnar till regeringen i dag torsdag.
– Vi föreslår att ett nationellt råd inrättas för att hantera befintliga utmaningar med brist på många yrkesgrupper, dimensionering och utbud av utbildningar samt för att möta kompetensbehov för framtidens hälso- och sjukvård och vårdbehov. I dag saknas en nationell arena för samverkan mellan vårdens huvudmän och lärosätena om kompetensförsörjningen, säger Anders Söderholm, generaldirektör för UKÄ, i ett pressmeddelande.
Det nya rådet ska enligt förslaget knytas till Socialstyrelsen och få ett kansli där.
Rådet ska i sin tur samarbeta med den regionala nivån. Inom varje sjukvårdsregion ska samverkan utvecklas i form av sjukvårdsregionala råd, där regioner, lärosäten och kommuner ska mötas. Frågorna på regional nivå handlar främst om vårdgivarnas kompetensbehov och om att samordna den verksamhetsförlagda utbildningen. I dag finns en samverkan, men alla deltar inte. Särskilt kommunerna deltar i dag i liten utsträckning.
Ett tredje förslag är att åstadkomma bättre kunskapsunderlag som kan ge en samlad bild av kompetensbehoven. De två myndigheterna har i pilotstudier utvecklat en särskild prognosmodell i samarbete med Statistiska centralbyrån.
– En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av personal- och kompetensbehoven. Relevant statistik och prognoser produceras i dag av ett flertal aktörer. Under vårt arbete med uppdraget har Socialstyrelsen och UKÄ utvecklat ny statistik och nya prognosmodeller där vi bland annat kunnat visa hur många som fullföljer utbildningen, var man börjar arbeta efter examen och hur man vidareutbildar sig. Det är värdefulla bidrag för att stärka den samlade bilden av kompetensbehoven, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, i pressmeddelandet.
Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, kommenterar rapporten:
– Vi ser det som ytterst angeläget att få till stånd en stramare nationell styrning för att lösa kompetensförsörjningen, framförallt av färdiga specialistläkare, säger hon.
Läkarförbundet är positivt till förslagen om nationella och regionala råd är positiva men anser att det är en stor brist att professionerna inte är självskrivna representanter i råden.
– En av de stora utmaningarna för universiteten är att tillhandahålla tillräckligt med verksamhetsförlagd utbildning, så kallade VFU-platser. Vi hoppas att de sex regionala råden som nu inrättas blir en samverkansarena där regionerna och universiteten gemensamt planerar, samordnar och dimensionerar VFU-platser efter behov, säger Heidi Stensmyren.
Hon efterlyser också nationell reglering av fortbildningen av läkare:
– Vi ser att det även här krävs ett statligt ansvarstagande för att läkare i hälso- och sjukvården ska få fortbildning. Det behövs en nationell reglering, för att fortbildningen inte ska hamna i konflikt med regionernas krav på vårdproduktion, säger Heidi Stensmyren.
Läs även:
