Åsa Lindström, vice ordförande i Svenska läkare mot kärnvapen och specialist i akutsjukvård, tycker att det är en självklarhet att man som läkare ska engagera sig mot kärnvapen. Foto: Josefin Lind

– Vi håller en manifestation för fred och nedrustning i Storkyrkan i Stockholm klockan 17.00 där ska jag medverka, men arrangerar även minnesceremonier på andra platser i landet för att uppmärksamma arbetet för en kärnvapenfri värld (bland annat i fredslunden, Vasaparken i Göteborg 18.30 och i Slottssparken i Örebro klockan 21.00).

Svenska läkare mot kärnvapen delar ut ett årligt Anti-atombombsdiplom. Vem går det till i år?

– Diplomet går till Thomas Jonter, ordförande för Svenska Pugwash (se fotnot) och professor i internationella relationer vid Stockholms universitet. Han har forskat om kärnvapenfrågorna i många år och varit medlem i SLMK:s vetenskapliga råd. Som nuvarande ordförande för Svenska Pugwash pläderar han kraftfullt för att Sverige ska ansluta sig till FN-konventionen som förbjuder kärnvapen. Det är också en viktig fråga för SLMK. Nu när det äntligen finns en FN-konvention på plats jobbar vi hårt för att Sverige ska skriva under avtalet och samarbetar då främst med det internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF).

Varför bör läkare vara med i kampen mot kärnvapen?

– För mig är det en självklarhet utifrån såväl medicinska som humanitära skäl att läkare ska engagera sig. Jag är själv specialist i akutsjukvård och vet att det inte kommer att finnas någonting som jag, eller någon annan läkare kan göra åt de svåra brännskador, akuta strålningssjukdomar och långsiktiga cancersjukdomar mänskligheten kommer att drabbas av efter ett kärnvapenkrig. Vi kan inte heller bygga upp en beredskap här hemma eller internationellt för att ta hand om de förödande konsekvenserna på infrastruktur och klimatet vi kommer att se. Eftersom det är omöjligt att bygga upp en beredskap för den sjukvård som skulle krävas för att ta hand om skadade om kärnvapen används är det bästa vi läkare kan göra att aktivt jobba förebyggande.

Kan du ge exempel på vad ni som organisation gör konkret?

– Svenska läkare mot kärnvapen engagerar sig på många plan. Det handlar främst om att sprida information om de medicinska och humanitära konsekvenserna av kärnvapen. Vi skriver artiklar, föreläser, besöker organisationer och skolor och träffar läkarstudenter. Mycket av arbetet är fokuserat på arbetet inom ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) vars svenska del vi driver tillsammans med IKFF. Inom den internationella läkarorganistionen mot kärnvapen (IPPNW, International Physicians for the Prevention of Nuclear War) försöker vi föra diskussioner med politiker och militärer. Kärnvapenfrågan handlar om så mycket mer än politiskt käbbel och olika vapensorter. Det är viktig att få fram att civilisationens överlevnad är starkt hotad om vi använder oss av detta fruktansvärda massförstörelsevapen.

Ensam är inte stark, brukar det heta. Vilka fler samarbetar ni med?

– Generellt samarbetar vi med många olika föreningar inom fredsrörelsen och även med Röda korset, men vi söker även stöd hos andra slags organisationer. Vi har till exempel haft flera samarbeten med Läkarförbundet. 

Läs mer om och av Läkare mot kärnvapen i Läkartidningen:

Arbetet mot kärnvapen är fortfarande en läkaruppgift (Debattartikel)

Svenska läkare mot kärnvapen gläds åt ICAN:s Nobelpris (Nyhetsartikel)

»Vi är mot kärnvapen i kraft av vårt läkarkall« (Människor & Möten)

Svenska läkare mot kärnvapen bildades 1981 efter ett upprop i Läkartidningen av ordförandena för Läkarförbundet, Läkaresällskapet och ett rad professorer vid de medicinska fakulteterna. Grunden till Pugwashrörelsen är ett manifest som skrevs 1955 av bland andra Bertrand Russel och Albert Einstein. Vetenskapsmän uppmanades att samlas kring utvecklingen av massförstörelsevapen. Den första konferensen hölls 1957 i fiskebyn Pugwash i Nova Scotia. Under Kalla kriget var Pugwashkonferenserna en av få säkerhetspolitiska länkar mellan öst och väst. Pugwash fortsätter att anordna fredskonferenser och skapa globala kommunikationskanaler.