– Den stora skillnaden mot tolkar på plats är att det finns ett väldigt stort urval av språk och att det går snabbare att komma i kontakt med en tolk vid akuta fall, säger Iris Hellsing.
Hon är ST-läkare på Södertälje sjukhus, men randade på obstetriken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Sjukhuset är ett av de ställen som i ett pilotprojekt testat en digital tjänst för tolkning.
2018 efterlyste Region Stockholm en utvärdering av konceptet med tolkar »on demand« via en app i mobiltelefonen. Det kan ses i ljuset av flera varningar om att tolkbristen hotar patientsäkerheten, vilket Läkartidningen skrivit om tidigare.
Företaget bakom appen Tolkvox har sedan genomfört ett pilotprojekt tillsammans med Karolinska universitetssjukhusets tema barn- och kvinnosjukvård samt vårdbolaget Tiohundra. Totalt har sju olika verksamheter varit med i projektet som sträckte sig mellan november i fjol och april.
Vårdpersonalen får genom appen kontakt med en tolk någonstans i världen, ofta Storbritannien, USA eller Kanada. En möjlig nackdel är att personalen och tolken kommunicerar med varandra på engelska. Men fördelarna är att tjänsten innefattar nästan 180 språk och har många tolkar, vilket gör väntetiden kort.
I projektet gjordes nära 1 000 samtal på totalt 35 olika språk. Drygt 70 läkare och sjuksköterskor svarade på hur de upplevde tjänsten. En klar majoritet gav den ett högt betyg och ansåg att den effektiviserade arbetet och ökade patientsäkerheten.
En anledning var att det i snitt tog 25 sekunder att komma fram till en tolk, vilket inte minst uppskattats av akutverksamheterna. Men även när det gäller planerade besök erbjuder tjänsten flexibilitet. »Med förbokad tolk skapas låsta tider som vi måste anpassa våra flöden till. Om vi missar tiden, måste den bokas om«, svarade en verksamhetschef som djupintervjuats.
Personalen var oftast bekväm med att prata engelska med tolken, även om somliga upplevde det som ett problem. Men rapporten kommer också fram till att lösningen inte ska vara det enda alternativet för vården. Iris Hellsing håller med. Inte för att engelskan är svår, utan för att det försvinner några dimensioner vid tolkning över telefon.
– Jag tycker att fördelarna med tillgång på tolkar och en stor bredd av språk absolut uppväger nackdelarna i vissa situationer. Men jag tycker inte att det på något sätt ska konkurrera med någon typ av tolkning som existerar i dag, utan vara kompletterande, säger hon och fortsätter:
– Mycket av kommunikationen sker via kroppsspråk. Sedan kan det vara mer eller mindre problem med ljudet, det är större risk för att man hör fel. Det blir också mer opersonlig kommunikation när det är någon som inte sitter i rummet.
Rapporten, som är skriven av företaget bakom tjänsten tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset och Tiohundra, släpps den 27 september. Appen används i dag av bland andra Röda korset och Capio S:t Görans sjukhus.
Läs även:
Utmaningarna för vården kvarstår trots minskning av nya asylsökande
Ökat antal asylsökande har fått effekter på hälso- och sjukvården
Tolkbrist hotar patientsäkerheten
Rapport från Sylf: Tolkbrist riskerar att leda till ojämlik vård
