I somras presenterade Sveriges yngre läkares förening (Sylf) en rapport som blev en riktig snackis i läkar-Sverige. I en enkät svarade nästan var tredje läkare att det var ganska eller mycket troligt att de skulle välja bort hälso- och sjukvården till förmån för en annan bransch inom fem år. Den främsta anledningen var missnöje med arbetsmiljön och små möjligheter att påverka exempelvis arbetstider. 

Flera fackligt aktiva som Läkartidningen har pratat med tror också att intresset för att använda sin medicinska kompetens utanför vården har ökat bland både läkare och läkarstudenter. 

– I kontakt med våra medlemmar får vi fler och fler frågor om vad man kan göra utanför hälso- och sjukvården, säger Niki Shams, vice ordförande i Sveriges läkarförbund student. 

Hon berättar hur studenterna redan under utbildningen börjar reflektera över arbetsförhållanden och ingångslöner som de tycker är för dåliga.  

Det gäller även henne själv. Hon började utbildningen med tanken att börja arbeta kliniskt direkt. Men hon har nu börjat tänka annorlunda.

– För mig är det mest attraktiva att jobba några år som managementkonsult. Det är kanske ett kontroversiellt val med tanke på Nya Karolinska-skandalen. Men man får en klart högre lön, vilket trots allt spelar roll. Och man får lära sig organisation och ledning på ett helt annat sätt.   

Hon tror också att både konsultfirmor och andra aktörer utanför vården är synligare bland studenter och unga läkare. Förra året inledde till exempel SLF student Stockholm ett samarbete med konsultfirman McKinsey med karriärkvällar för läkarstudenterna.

– Det är svårt att svara på om fler läkare är konsulter i dag. Men vi vet att vi måste ha den medicinska kunskapen i vårt nätverk. Den insikten har kanske ökat med tiden, säger Henrik Schildt, branschexpert på konsultfirman PWC. 

Han påpekar att hälso- och sjukvården är en växande sektor i konsultbranschen, inte minst på grund av de organisatoriska problemen i vården. Därför är det viktigt att knyta till sig läkare, helst de som har en del yrkeslivserfarenhet. 

Men läkare har många fler alternativa karriärvägar – exempelvis inom läkemedelsindustrin, medicinteknik, livsvetenskaper eller investeringsbranschen. Huruvida andelen läkare som valt att arbeta utanför vården har ökat med tiden är svårt att visa med tillförlitlig statistik, men enligt Statistiska centralbyråns senaste siffror arbetade 2,4 procent av läkarna utanför hälso- och sjukvården 2017.

– Jag vet inte om läkarflykten är större nu än tidigare, men jag tror att det finns en större vilja att göra andra saker. Man kanske är mer besviken eller desillusionerad vad gäller sjukvården, säger Björn Pilström, som var ordförande i Sveriges industriläkarförening från bildandet 2014 till februari i år. 

Han ser två stora trender på arbetsmarknaden utanför vården. Den ena är internationaliseringen: många flyttar utomlands för en karriär. Den andra är att arbetsmarknaden har breddats och fragmenterats. Nu finns fler småbolag, till exempel inom livsvetenskaperna. 

– Det är på gott och ont. Man kan få erfarenhet av olika branscher, produkter och så vidare. Men en nackdel är att de stora bolagen tidigare fungerade som en skola. Man kunde komma in ganska okvalificerad. Nu är man relativt ensam på sin position och det kräver att man har mycket mer erfarenhet. 

Han tror att många inom industrin tvekar över att gå tillbaka till kliniken på grund av de lägre lönerna och olika pensionssystem som kan bli ett pussel att räkna ihop. Men han tror att både sjukvården och industrin har nytta av att läkare rör sig mellan de olika världarna. 

– Min industrierfarenhet är uppskattad i vården och vice versa. 

Jonathan Ilicki, entreprenör och operativ chef hos den digitala vårdgivaren Doktor 24, är inne på samma spår. 

– Det kan kännas som att man ödslar bort tid om man inte går den vanliga banan. Men ofta får man överförbara färdigheter som behövs inom sjukvården. Det krävs mer än bara medicinsk kunskap för att utveckla sjukvården. 

Liksom många andra läkare upplevde han systemfel i vården. För att bättre förstå dem tog han en masterexamen i ekonomi och organisation. Utöver en påbörjad ST arbetade han som konsult, var med och startade ett medicintekniskt bolag och arbetar nu på Doktor 24, i en bransch som uppstått på bara några år. 

– Jag upplever att det finns en större öppenhet och acceptans för alternativa
karriärer än för tio år sedan. Jag tror också att det inte är så svartvitt längre – det är inte antingen klinik eller inte.

Att läkare väljer bort sjukvården till förmån för något annat tycker inte Sylfs ordförande Madeleine Liljegren är ett problem – om de inte gör det på grund av dåliga förutsättningar i vården.

– Allmänt sett tycker vi att alternativa karriärer för läkare är något positivt. Läkare behövs i flera sektorer i samhället och kan göra stor nytta i andra verksamheter än den klassiska hälso- och sjukvården.

Möt fyra läkare som bytt spår: 

Medicinsk redaktör: »Jag visste inte att det fanns som yrkesväg«

Riskkapitalbranschen: »Jag är nästan i alla branscher på samma gång«

Läkemedelsbolag: »Jag bidrar till att ge vårdpersonalen möjlighet att göra ett bra jobb«

E-hälsobolag: »Många vårdgivare ligger efter när det gäller teknik«

Läkarna som återvände till kliniken:

Återvändare i sjukvården: »Jag är otroligt glad att jobba som doktor igen«