2004 var Facebook okänt, mobiltelefonerna osmarta, och en femtedel av svenskarna var ouppkopplade. Det var också då Läkarförbundet antog sin nuvarande policy för digitalisering.

Sedan dess har mycket hänt inom den digitala utvecklingen – inte minst i sjukvården med journalsystem, nätläkare och teknik som samlar stora mängder data. Och nu ska Läkarförbundet uppdatera sin policy. 

– Det är hög tid eftersom den förra policyn togs fram för 15 år sedan. Det har hänt väldigt mycket på området, säger Elin Karlsson, ordförande i Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM), och ledamot i Läkarförbundets styrelse.

Det är RLIM som arbetat fram det nya förslaget till digital policy, vilket varit ute på remiss och nu ligger som proposition till årets fullmäktigemöte 20–21 november. I det redogör Läkarförbundet sina krav för digitaliseringen. Bland annat handlar det om juridiska komplikationer, tekniska standarder, och frustrationen med krångliga system.

Policyförslaget tar exempelvis upp behovet av en gemensam standard för data. Med en sådan skulle information kunna skickas, tas emot och bearbetas utan extra handpåläggning av vårdpersonalen. Som det är i dag måste samma information ofta matas in flera gånger, eftersom systemen inte kommunicerar med varandra. Det leder till en stor »frustration och besvikelse inom vården gällande många av de IT-system som införts«.

– Det är otroligt mycket läkartid som bara går åt till att knappa in saker i olika system. Själv, som kirurg, handlar det till exempel om att jag måste skriva in information både i patientens journal och i operationsplaneringssystemet, säger Elin Karlsson.

I dag talas det allt oftare om att tillgång till vårddata i större skala kan förbättra vården och minska patienters lidande. Men Läkarförbundet ser också en motsättning mellan nytta och personlig integritet. Förbundet påtalar därför att »det är av största vikt att lagstiftningen snarast ses över och reformeras mot ett mer pragmatisk förhållande till personlig data« och att lösningar som utformas och upphandlas inte medför onödiga integritetsrisker.

När det gäller nätläkare understryker policyförslaget att det medicinska behovet måste styra vilka som får digital vård respektive fysisk. En vård som utvecklas mot att bli efterfrågestyrd »medför avsteg från vårdens prioriteringsprinciper samt kravet om vård på lika villkor«. 

I den frågan framhålls också vikten av en fast läkarkontakt, något som genomsyrar förbundets primärvårdspolitik. I policyn påpekar förbundet att digitala vårdkontakter som inte är kopplade till en redan etablerad fast vårdkontakt kan bli dyrt för regionerna. Läkarförbundet anser därför att ersättningsnivåerna bör ses över och regleras.

Man framhåller också att läkarna måste ha en mer aktiv roll när det gäller utvecklingen. Det kan handla om att medverka vid upphandlingar så att systemen blir behovsanpassade. Det kan också handla om delta i införandet av teknik där patienter och sjukvård interagerar med varandra, såsom videomöten och smarta sensorer som övervakar patienten i hemmet. 

– I dag är det tyvärr inte så att man frågar vad som behövs, utan man kommer med lösningar uppifrån. Och väldigt många gånger är det så att IT uppfattas som ett arbetsmiljöproblem snarare än en hjälp, säger Elin Karlsson.

Förslaget till ny digital policy finns bland propositionerna på Läkarförbundets webbplats.

 

Läs även:

Den digitala arbetsmiljön utmanar

Debatt: Upplevda IT-problem bekräftas av enkät i Region Uppsala