Drygt 18 000 vårdanställda – däribland cirka 7 350 läkare – har deltagit i den online-undersökning som publiceras i dag den 18 november, det vill säga dagen som ECDC utsett till »antibiotic awareness day«.

Enligt ECDC är det här den första stora kartläggningen av kunskap, attityder och beteende hos sjukvårdspersonal i Europa när det gäller antibiotika, antibiotikabehandling och antibiotikaresistens. I Sverige deltog sammanlagt 720 vårdanställda, inklusive 262 läkare.

EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis anser att undersökningen visar att sjukvårdspersonal i Europa överlag har goda kunskaper om antibiotikaresistens, även om det finns stora skillnader mellan olika länder.

– Men den sätter också fingret på att större ansträngningar krävs för att omsätta kunskaperna i praktiken, säger han i ett uttalande på ECDC:s webbplats.

Han konstaterar att läkare har ett särskilt stort ansvar att stå i frontlinjen i kampen mot antibiotikaresistens.

– Det handlar i synnerhet om att få ned antibiotikaförskrivning och att bli bättre på att förebygga infektioner.

Av rapporten framgår bland annat att nio av tio läkare i undersökningen håller med om att det finns en koppling mellan deras förskrivning av antibiotika och utveckling av antibiotikaresistens och spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Men bara sex av tio anser att de själva har en nyckelroll när det gäller att bekämpa antibiotikaresistens.

I undersökningen har deltagarna också fått ta ställning till om sju olika påståenden om antibiotikaresistens är sanna eller falska. 

Totalt sett svarar 58 procent av alla som deltagit rätt på alla frågor. Och allra bäst ser det ut för läkarna – här har 68 procent alla rätt. 

I Sverige handlar det om 55 procent totalt sett. Bäst klarar sig Kroatien och Irland, där 73 respektive 71 procent av de vårdanställda svarar helt rätt.

Nästan alla svarar rätt när det gäller påståendena »antibiotika har effekt mot virus« (falskt), »antibiotika har effekt mot influensa och förkylning« (falskt) och »antibiotika är förknippade med biverkningar som diarré, kolit och allergier« (sant).

Däremot svarar bara 75 procent – och knappt 80 procent av läkarna – rätt när det gäller påståendet »varje person som behandlas med antibiotika har ökad risk för antibiotikaresistent infektion« (sant).

Andra påståenden där fler svarar fel är »friska personer kan bära på antibiotikaresistenta bakterier« (sant) och »antibiotikaresistenta bakterier kan spridas från person till person« (sant).

ECDC har också kartlagt förskrivningsmönster när det gäller antibiotika. 

Där uppger drygt fyra av tio förskrivare att de förskrivit antibiotika trots att de hade föredragit att avstå under den senaste veckan. I Sverige handlar det dock om färre än en av tio. Och sju av tio uppger att de aldrig brukar förskriva antibiotika när de inte tycker att det är rätt väg att gå.

Andrea Ammon, chef på ECDC, hoppas att kartläggningen ska hjälpa de olika länderna att ta fram åtgärdsprogram för att åstadkomma en försiktig användning av antibiotika, med fokus på att förändra beteenden och attityder hos sjukvårdspersonal. 

– Med resultaten av vår studie har vi nu mycket data om nyckelfrågor när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal och antibiotikaresistens i länder i hela Europa, säger Andrea Ammon.