Hanna Liljebäck (tvåa från höger), ordförande i Sylf Uppsala och ledamot i Upplands allmänna läkarföre. Foto: Göran Segeholm
AT-läkarna som började 2018 hade tillsammans vikarierat i över 1 250 år i väntan på AT, skriver Upplands allmänna läkarförening i motionen till Läkarförbundets fullmäktigemöte.
Föreningen påpekar att det är »förlorade år«, år som läkarna annars hade kunnat lägga på forskning, undervisning, ledarskap eller verksamhetsutveckling. De befarar att det kommer uppstå en liknande kösituation till bastjänstgöringen (BT).
Varför skrev ni motionen?
– Vi ser risker med BT-införandet. Blir det en brist på BT-platser och inofficiella krav på att man ska ha vikarierat innan blir det förödande för hela tanken med BT. Då blir det ju inte någon introduktion som det är tänkt, säger Hanna Liljebäck, ordförande i Sylf Uppsala och ledamot i Upplands allmänna läkarförening.
Hon beskriver BT-införandet är en ödesfråga för läkarkåren.
– Det kommer krävas ett jättejobb på både lokal och central nivå för att se till att systemet blir som det är tänkt och att det blir en förbättring jämfört med AT.
För att minska kötiden till utbildningstjänsterna ville läkarföreningen först att Läkarförbundet ska verka för att läkare efter examen ska kunna vikariera ihop till en AT och att ST-läkare ska kunna tillgodoräkna tjänstgöring efter legitimation, men före BT.
– Vi tänker att man måste stärka underläkarnas ställning. Om regionerna inte tar sitt ansvar och erbjuder undervisningstjänsterna, måste man själv kunna se till att man kommer vidare.
Enligt Hanna Liljebäck uppstår ett dilemma i och med att det inte finns några krav på dimensionering av varken AT eller BT-platser.
– Ju högre krav vi ställer på handledning och extern granskning, desto färre platser blir det. Det måste till en nationell samordning och bli konsekvenser för regionerna om de inte tillhandahåller fler BT-platser.
Förbundsstyrelsen svarade att man delar problembeskrivningen, men inte lösningen:
»Att arbeta som underläkare innan AT innebär oftast osäkra vikariatsanställningar med en lön långt under lönenivån för AT-läkare. Dessutom har man ingen formell rätt till handledning, vilket är ett krav för AT. Som fackförbund bör vi inte förespråka denna lösning. Den enda rimliga lösningen är att regionerna tillsätter fler AT-platser«.
– Jag förstår den synpunkten. Men om man kan säkerställa att man uppfyller målen skulle det underlätta för alla om man kunde tillgodoräkna sig vikariat, säger Hanna Liljebäck.
Hon tillägger att vid en brist på AT- och BT-platser ändå kommer att vara svårt att garantera rimliga löner och kvalitet på utbildning och handledning.
Efter en del diskussioner under fullmäktigemötet enades motionären och förbundsstyrelsen om ett nytt förslag som röstades igenom. Det innebär att Läkarförbundet ska utreda möjligheterna för läkare att efter examen tillgodoräkna sig vikariat i sin AT och verka för att ST-läkare ska kunna tillgodoräkna tjänstgöring efter legitimation och inte enbart efter avslutad BT. Läkarförbundet ska också arbeta för en rimlig dimensionering av antalet AT- och BT-platser.
Som Läkartidningen skrivit tidigare är det troligt att det blir möjligt att tillgodoräkna sig tjänstgöring före BT, med ett liknande system som finns för ST i dag. Men bestämmelserna om bastjänstgöringen är inte klara än.
Läs också:
Debatt: Bastjäntsgöring en ödesfråga
