Den 1 juli nästa år införs bastjänstgöring (BT) i Sverige. Utbildningstjänsten är en första fristående och obligatorisk del i läkarnas ST. De första åren blir det bara utlandsutbildade läkare som gör bastjänstgöringen. Men det är en ganska stor grupp – de senaste åren har ungefär hälften av läkarna som fått en svensk läkarlegitimation haft en utländsk utbildning. Många är svenskar som utbildat sig i ett annat EU-land.
Regionerna blir enligt lag skyldiga att erbjuda bastjänstgöring »i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet».
Enligt Läkarförbundet kommer ungefär 400 utlandsutbildade vara aktuella för att göra bastjänstgöring nästa höst. Uträkning baseras på vad som står i regeringens proposition samt statistik från Socialstyrelsen.
– Det luktar BT-flaskhals lång väg, säger Gustaf Kallryd, läkarstudent i Riga och rekryterings- och BT-ansvarig i SLF student utlands styrelse, och fortsätter:
– Om ett halvår trycker man på knappen. Då ska detta vara igång. Det ska finnas BT-platser till alla. Men jag tror tyvärr inte det kommer att bli så.
En kartläggning som Läkartidningen har gjort tyder på att han får rätt. Alla regioner förutom Region Gotland siktar på att ha BT-platser hösten 2020.
Sex regioner anger ett ungefärligt antal: Västmanland, Skåne, Värmland, Kronoberg, Jönköping och Kalmar. Tillsammans räknar de med att börja utbilda mellan 36-40 BT-läkare i den första kullen.
Region Skåne planerar för 20 BT-platser, Västmanland och Region Dalarna siktar på 4 stycken och Region Jönköping räknar med 3. Region Kalmar anger att de kommer att ha mellan 3 och 5 BT-läkare och Region Kronoberg 2 till 4.
Region Västmanland vill utöka till 8 platser under 2021 och därefter 12 årligen tills de första svenskutbilade läkarstudenterna ska göra bastjänstgöring.
Majoriteten av regionerna har inte bestämt sig för hur många platser de ska ha, men flera av dessa flaggar för att det blir få till en början. De uttrycker sig i termer av en »smygstart« och »börja i liten skala«. På några håll uppger man dessutom att det inte är troligt att den första kullen börjar nästa höst, utan snarare i januari/februari 2021.
– Om alla regioner tänker »smygstarta« kommer det att bli problem, säger Gustaf Kallryd.
Han fortsätter:
– Grundtanken med BT är ju att man ska bli färdig specialist snabbare. Det är tragiskt om det blir som med AT att man måste jobba länge som vikarierande underläkare först.
Han märker av ett större intresse för att anställa BT-läkare bland de mindre regionerna, än bland de större.
Enligt Gustaf Kallryd är utlandsstudenterna i stort positiva till bastjänstgöring. Han hade själv gärna velat göra BT, men eftersom han blir legitimerad i början av nästa år blir det troligen inte aktuellt.
Samtidigt uppfattar han att det finns en oro för att platserna inte kommer att räcka och för att utlandsstudenterna ska bli »försökskaniner«.
– Att vara den första kullen är alltid lite ovisst, säger Gustaf Kallryd.
Han betonar att det är viktigt att regionerna ställer rimliga krav på BT-läkarna.
– Även om man är en legitimerad läkare är tanken att man ska få erfarenheten från sjukvården genom att göra BT. Det gäller att regionerna fattar det.
Läs också:
2020 GÅR STARTSKOTTET FÖR BASTJÄNSTGÖRINGEN
Bastjänstgöringen (BT) är del av en större reform som även innebär en ny legitimationsgrundande läkarutbildning och att allmäntjänstgöringen (AT) tas bort.
BT blir en fristående, inledande del i ST. Föreskriften som reglerar BT väntas gå ut på remiss i januari/februari 2020. De flesta kommer att göra bastjänstgöring i ett år, men utbildningen är målstyrd vilket innebär att den kan bli både längre och kortare – dock minst sex månader.
Från den 1 juli 2020 är regionerna skyldiga att erbjuda bastjänstgöring »i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet».
Förhandlingar pågår mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) om formerna för den nya tjänsten.
