För att förbereda läkare inför ett framtida chefskap har flera regioner satsat på så kallad ledarskaps-ST. Först ut var Västra Götalandsregionen och Region Skåne med program 2009, och sedan har flera andra sjukhus och regioner hakat på.

I Region Gävleborg blev den första kullen som gått ledarskaps-ST klar i slutet av 2016. Utbildningen, där ST-läkarna fick fördjupa sig i ledarskapsfrågor, löpte över två år och innebar att deltagarna förlängde sin ST-utbildning med nio månader.

– Bakgrunden var att vi ville öka andelen chefer som var läkare, och kanske också att öka kompetensen kring ledningsuppdrag för läkare generellt. Där fanns det en ganska tydlig önskan från flera ST-läkare då, säger Carin Bending, ledarskapsstrateg inom Region Gävleborg.

Tanken var att fortsätta med nya kullar om 10 läkare vartannat år, men hittills har det inte blivit några fler. Intresset för den andra omgången var helt enkelt för svalt. Därför är programmet för tillfället pausat, men det kan bli aktuellt att dra igång det igen inom kort.

– Vi har inget beslut kring det, men jag hör att frågan är uppe igen för dialog. Vi får se om vi i sådana fall startar till hösten nästa år. 

En av deltagarna i den första kullen av ledarskaps-ST i Gävleborg är Stefan Soneberg, specialist i internmedicin. I dag arbetar han som övergripande sektionsledare för internmedicin i Region Gävleborg, där hälften av tiden ägnas åt kliniskt arbete. Tidigare var han chef för underläkarna på en av enheterna.

– Det var en väldigt generös utbildning. Mycket gedigen och genomarbetad. Jag är grymt nöjd över att jag gick den, säger Stefan Soneberg.

Vad har du för nytta av utbildningen i ditt ledarskap i dag?

– Väldigt mycket kring bemötande och att leda personer. Beteendevetenskap kan man väl sammanfatta det som: att kunna ta personligheter och anpassa sitt beteende för att möta olika behov och förstå behoven på ett bättre sätt. Jag tror att jag hade varit mycket sämre rustad annars.

Varför tror du att det är svårt att locka läkare att ta på sig ett chefskap?

– En klar del är lönen. De påslag som erbjuds går ju att ta in på ett par jourer. Du får i realiteten lägre lön för att du ju gör mindre jour, men arbetar oftast fler timmar totalt. Tillägget kompenserar inte det. Ekonomiskt är det inte en vinstaffär för lärarkollegiet, inte i första linjen i alla fall. I andra linjen kanske man börjar komma upp i jämnt skägg.

Stefan Soneberg menar att en annan orsak till att läkare drar sig för chefsuppdrag kan vara en rädsla för att stöta sig med kollegor.

– Som läkare kan man gå tillbaka till klinisk tjänstgöring, men att man tar ett chefsjobb kan ju göra en rätt omöjlig i gruppen om man misslyckas. Man måste ju leda människor, och risken är ju att man kommer på kant med dem. Det tror jag skrämmer bort rätt många.

Varför är det viktigt att läkare är chefer?

– Min personliga åsikt är att det inte är tvunget att ha läkare som personalansvarig chef. Men läkarna måste ha ett grepp om ekonomin kontra vårdvinsten i det de håller på med. Det är bara läkargruppen som kan få en sådan överblick. Det kräver väldigt mycket mer resurser och energi för någon som inte är läkare att få den överblicken.

Stefan Soneberg menar att det är en fördel om läkare med förståelse för verksamheten också ansvarar för budgeten, exempelvis när man ska ta beslut om att införa nya behandlingsmetoder och utredningsdelar eller vid rekryteringar.

– Som icke-läkarchef behöver du förlita dig väldigt mycket på andra som inte har det ekonomiska ansvaret. Resonemangen blir ofta väldigt annorlunda om man inte sitter med ett ekonomiskt ansvar. Kombinationen av att sitta med ekonomin och förståelsen för vad verksamheten gör är väl nyckeln.

Vad kan ni i professionen själva göra för att få fler läkare att bli chefer?

– Peppa varandra och unga kollegor som vill bli chefer. Man möts inte alltid av glada hejarop om man går in i chefsled. Inom kollegiet så är det vanligare att man frågar »varför?« snarare än att man säger »vad bra, vad kul«. En del kollegor resonerar att »jaha, då faller du bort från kliniken«.

Erik Renvall, verksamhetschef för öron-, näs- och halskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, är också positiv till ledarskaps-ST. Han gjorde utbildningen i Västra Götalandsregionen och blev klar 2015.

Först hoppade han på uppdraget som studierektor för ST-läkarna på kliniken. Därefter var han ett kort tag sektionschef med ansvar för underläkarna innan han fick sin nuvarande tjänst som verksamhetschef. 

Enligt Erik Renvall gav ledarskaps-ST honom en förmåga att bli lite mer »teflonig«.

– Men man ska inte bli osympatisk. Det handlar inte om det, utan det är mest för dig själv, att man ska stå ut i stormen. Kan man få verktyg till det så tror jag det blir mycket lättare. Det är det jag tror många tycker är besvärligt, för det är krav uppifrån och nerifrån.

Hur avgörande var ledarskaps-ST för att du senare tog på dig uppdraget som verksamhetschef?

– Jag tror inte att det var avgörande för mitt intresse att bli verksamhetschef, det har jag nog alltid haft som inriktning, men den var avgörande för att kunna hantera situationer, både som studierektor, sektionschef och verksamhetschef. Det gäller att hitta en schyst inställning till allt som händer på arbetet för att jag ska må bra. Det tycker jag ledarskaps-ST har gett mig.

Han tror att en anledning till att läkare väljer bort chefskapet kan vara läkaryrket i sig.

– Jobbet som läkare är så fantastiskt roligt. Alternativet, att inte bli chef, är väldigt attraktivt, säger Erik Renvall, som själv arbetar kliniskt en dag i veckan.

Om man vill locka fler läkare att välja chefsspåret tror Erik Renvall att det är viktigt att lyfta fram goda förebilder och att själv vara en sådan.

– Jag får ju göra saker som gör att jag kan påverka. Jag tänker att andra ser det och att det kan skapa någon form av engagemang.

Han anser också att det är viktigt att tidigt, i exempelvis utvecklingssamtal, fånga upp signaler från medarbetare.

– Är det någon som då visar intresse behöver man bejaka det på olika sätt. Om någon är intresserad av ta på sig på övergripande ansvar för någon fråga, då kanske det är den man frågar i första hand. Så försöker jag få mina underställda chefer att jobba nu.

Erik Renvall vill också framhålla att det är spännande att vara chef, inte minst eftersom man får en helt annan överblick av verksamheten. Men det finns också andra fördelar.

– Jag tror att man blir en bättre doktor även om man väljer att sluta som chef efter ett tag. För den fortsatta karriären finns inget negativt med att vara chef.

Sveriges yngre läkares förening (Sylf) har länge arbetat för att fler arbetsgivare ska satsa på ledarskaps-ST.

– Vi har märkt att det finns väldigt få vägar för läkare som vill ta sig an chefskap i vården. Från Sylf har vi lagt fram ledarskaps-ST som ett förslag för att lösa det problemet, säger Sylfs ordförande Madeleine Liljegren.

Hon pekar på att en viktig poäng med ledarskaps-ST är fånga upp och utbilda intresserade läkare tidigt i karriären, men det är också bra att utbildningen blir formaliserad och regionövergripande. På så vis blir rekryteringen öppen och utbildningen synlig för alla ST-läkare.

– Det viktiga är att regionerna själva tar vara på den kompetens som finns inom den egna organisationen, de här unga läkarna som har fallenhet och intresse för att ta ansvar och leda. Jag tror att regionerna tjänar på att fånga upp de här individerna och skola in dem i att vara chef. 

Men trots att Sylf förordar ledarskaps-ST är det långt från alla regioner som erbjuder detta i dag. 

Hur jobbar Sylf för att fler regioner ska ta fram program för ledarskaps-ST?

– Framför allt jobbar Sylf lokalt väldigt mycket med ledarskapsfrågorna ute i regionerna. Jag tror att man måste jobba lokalt för att uppmärksamma politikerna på att det behövs en satsning.

Sylf har även tagit upp frågan om att satsa på läkare som chefer med Sveriges Kommuner och landsting.

– Där har vi också lagt fram ledarskaps-ST som ett förslag. Men det är som det är med politiskt arbete. Man får jobba enträget i flera år tills det kanske lossnar.

Läs mer: Läkare och chef – långt kvar till målet

Här finns ledarskaps-ST

  • Ledarskaps-ST finns i dagsläget i olika former i flera av landets regioner. Det gäller exempelvis Västra Götaland, Skåne, Blekinge, Västerbotten och Östergötland.
  • I Region Västmanland finns ett program för ledarskaps-ST som är tänkt att starta under hösten 2020.
  • Andra regioner, exempelvis Kronoberg och Västernorrland, har tagit fram skisser på hur ett program för ledarskaps-ST kan se ut.