Lägstanivå viktigt krav från läkarkåren inför avtal 2020

I dag, onsdag, lämnade Sveriges Läkarförbund sitt yrkande i avtalsrörelsen till motparten Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona. Yrkandet innehåller bland annat krav på löneökningar på 3 procent i ett ettårsavtal. Det är i linje med industrifackens yrkanden.

– Vi öppnar dock för att om vi kan komma överens om ett bra innehåll, så kan vi tänka oss att träffa avtal för längre perioder än ett år, säger Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, till Läkartidningen.

Om ni får igenom kravet på 3 procent så blir det återigen ett avtal med en fastställd siffra. Varför vill ni ha siffersatta avtal?

– Vi har erfarenhet av både sifferlösa och siffersatta avtal. Vår erfarenhet är att siffersatta avtal fungerar bättre med den arbetsmarknad vi har. Man ska också beakta att vi har en stark motpart med regionerna som till stor del är dominerande på den arbetsmarknad våra medlemmar rör sig på. Då är det viktigt att man har centrala avtal som har tydliga inriktningar och värden.

Hur ser du på risken att en fastställd siffra blir som ett tak för läkares löneökningar?

– Siffran anger det lägst angivna utrymmet. Sedan måste man jobba med differentierade löner och lönespridning därutöver. Det är viktigt att det inte blir ett tak, och det finns all möjlighet i lönemodellen att omhänderta båda delarna. Vi har ett garanterat lägsta utrymme för hela kollektivet, men vi ska också ha en lönespridning inom kollektivet.

Vårdförbundet har till skillnad från Läkarförbundet haft sifferlösa avtal. Det har gett deras medlemmar en löneutveckling på i genomsnitt 4 procent under de fem senaste åren, vilket är bättre än »märket« som sätts av industrin.

– Det som har störst betydelse för löneutvecklingen är hur arbetsmarknaden ser ut. Vi har de största kullarna någonsin av läkare som går ut på arbetsmarknaden, och vi har varsel som ligger. Då måste vi ha avtal som passar den situationen, säger Heidi Stensmyren.

Läkarförbundet listar dessutom en rad andra krav. Bland annat vill förbundet att faktorerna för jour och beredskap omvärderas, eftersom arbetstyngden och närvarokraven ökat. Man vill också öka möjligheterna till ett långt arbetsliv och införa möjlighet till jourbefrielse för äldre och gravida.

Läkarförbundet vill också ha bättre incitament för läkare att bli chefer i hälso- och sjukvården.

Enligt Heidi Stensmyren handlar det kort sagt om bättre lönepåslag för läkare som tar på sig att bli chef, men det handlar också om förberedelser för läkare att kunna ta ett chefskap.

– Vi ser att läkare som åtar sig chefskap går ner i lön eller att lönen inte motsvarar det ansvar som läkare tar som exempelvis verksamhetschef. Våra medlemmar som är chefer har en viktig men ofta utsatt roll i sjukvården med stort ansvar och en ganska pressad arbetssituation. Då måste lön och villkor motsvara det. Dessutom behövs kompetensutveckling och förberedelse för chefskap.

Tidigare i veckan lämnade SKR sitt mål- och inriktningsdokument. Av det framgår att SKR förordar längre och sifferlösa avtal. Men Heidi Stensmyren är inte övertygad om att frågan om siffersatt avtal kommer att bli den stora knäckfrågan i förhandlingarna.

– Det är svårt att säga vilken fråga det blir tuffast förhandling om. Jag tror att parterna i flera av de här frågorna behöver jobba konstruktivt. Det tarvar ofta att man håller på ett tag och brottas lite, för vi har olika syn och ingångar i vissa frågor. Vi har testat både sifferlösa och siffersatta avtal och på senare år enats om siffersatta, så det är inte säkert att det blir den svåraste frågan.

Avtalsförhandlingarna gäller kollektivavtal som berör omkring 33 000 läkare, och parterna ska träffas för ett nytt möte i början eller mitten av januari.

– Jag ser fram emot att gå i skarpt läge och komma igång med förhandlingarna, säger Heidi Stensmyren.

Läs även:

SKR vill ha ett sifferlöst avtal