Som Läkartidningen tidigare berättat har Västra Götalandsregionen i ett pilotprojekt inrättat närakuter på fyra olika ställen i regionen, som en del i sin omställning av vården.

Tanken är att ge fler patienter vård på rätt vårdnivå och att förstärka samarbetet mellan primärvård och akutsjukhus. Något som i slutänden ska ge såväl kortare ledtider på sjukhusens akutmottagningar som ökad medicinsk kvalitet vid det akuta omhändertagandet.

Inför att hälso- och sjukvårdsstyrelsen i slutet av januari ska sätta ned foten i frågan om ett eventuellt införande på bred front har regionen nu tittat närmare på hur det har gått på de fyra närakuterna i pilotprojektet.

Utvärderingen visar att det hittills bara är närakuten på Östra sjukhuset – som var först ut för två år sedan – som lett till kortare ledtider på akuten och ett bättre samarbete mellan akuten och primärvården.

– Det är väldigt tydligt att både patienter, invånare och medarbetare är nöjda där och att samarbetet mellan primärvård och sjukhus har förstärkts och att väntetiderna har förbättrats, säger handläggaren Levi Siljemyr till Läkartidningen. 

Däremot visar utvärderingen inte på samma effekter för närakuten i Tanumshede, som varit i gång i drygt ett år.

Och när det gäller närakuterna i Lidköping respektive Skene – som öppnade i april – har de enligt utvärderingen varit i gång för kort tid för att man ska kunna dra några egentliga slutsatser. 

Rapporten slår dock fast att närakuten på respektive ort hittills inte haft några effekter på akutmottagningens ledtider eller patientflöde. Och att samarbetet med akuten inte förändrats jämfört med jourcentralstiden.

 – En slutsats som vi drar utifrån utvärderingen är att en närakut i direkt anslutning till ett större traumamottagande sjukhus har haft väldigt positiva effekter. Sedan behöver man ju värdera kostnaden för det gentemot kostnaderna för att satsa på annat, säger Levi Siljemyr.

I dagsläget ger regionens tjänstemän ingen klar rekommendation om hur man ska gå vidare. 

– Vi har haft fyra närakuter i väldigt olika driftsmiljö. Vi ser olika resultat på dem och vi ser olika kostnader. Men ett förslag till fortsättning har vi inte lagt fram, säger Levi Siljemyr.

Hälso- och sjukvårdsdirektören har nu fått i uppdrag att ta fram en strategi till hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte i januari.

Dessutom förlängs projekttiden för de fyra närakuterna i piloten till mitten av augusti.

– Det är för att kunna hantera ett eventuellt avvecklingsbehov om det skulle uppstå, säger Levi Siljemyr.

Från fackligt håll har det länge riktats skarp kritik mot konceptet med närakuter, vilket Läkartidningen berättat om. Och Christina Sjöberg, styrelseledamot i Västra Götalands läkarförening, är fortsatt kritisk.

På frågan om hon tycker att utvärderingen stödjer ett införande av närakuter på bred front svarar hon »solklart nej«.

– Det grundläggande problemet med närakutkonceptet är att det inte tar sin utgångspunkt i primärvårdspatienters behov av akut vård, utan inriktar sig huvudsakligen på att avlasta sjukhusens akutmottagningar. Det vill säga patienter som man tycker borde tas hand om i primärvården i stället.

Hon anser att man – om man ersätter jourcentraler med närakuter – måste titta på hela kedjan för patienter.

– De är ju till för patienter som har behov av primärvården akut. Då måste man ju titta på målgruppens patienter. De går huvudsakligen inte till akutmottagningen utan till sin vårdcentral eller till jourcentralen. 

Läs mer:

Närakuter oroar läkarföreningar i Västra Götaland