135 primärvårdsläkare har ställt sig bakom en protest mot Region Västmanland. Läkarna är bland annat kritiska till att riktade statsbidrag inte kommit primärvården till del.
Protesten, som undertecknats av 135 primärvårdsläkare, riktar sig till politikerna i Region Västmanland. Kritiken handlar till stor del om att de riktade statsbidrag som regionen fick i somras inte hamnat i primärvården.
– Pengarna är borta, säger Rune Kaalhus, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Västmanland och initiativtagare till uppropet, till Läkartidningen.
Han menar att ungefär 100 miljoner kronor, inräknat statsbidraget för att stärka den nära vården samt delar av statsbidraget till investeringar i vårdens medarbetare, borde gått till primärvården.
Men dessa pengar har inte synts till, och i uppropet kräver läkarna att de betalas ut till primärvården innan årets slut.
Enligt Rune Kaalhus har pengarna försvunnit till projektledare, processöversyn, instruktionsskrivande samt planering av det nya sjukhuset i Sala. Han hänvisar till en redovisning av hur statsbidraget har använts som regionen nyligen skickat till Socialstyrelsen.
– De lägger dit 6 miljoner kronor för att rita på det nya sjukhusbygget i Sala. Man kan allvarligt fundera på vad socialministern tänker om det när de pratar om att man måste satsa på den nära vården, och inte minst vårdcentraler. Det vore väl bättre att satsa på de två vårdcentraler som finns i Sala än att rita på det sjukhusbygget, säger Rune Kaalhus.
Läkarna listar också fler krav i sitt protestbrev. Bland annat är de kritiska till att vårdcentralerna i regionen står för hela kostnaden för vård via nätläkarbolag. I brevet kräver läkarna att primärvården inte ska belastas för den kostnaden till dess att förslagen i Göran Stiernstedts utredning »Digifysiskt vårdval« är genomförda.
Ett annat krav handlar om att läkarna vill behålla den selekterade diagnoslistan som är anpassad till primärvården. Dessutom är de kritiska till en förändring av utskrivningsrutinerna från sjukhus.
Rune Kaalhus menar att frustrationen över regionens agerande i frågor som berör primärvården har tilltagit under hösten.
– Vi vill väl bara visa att vi finns och att vi kan mobilisera. Politikerna får väl fundera på hur lojala vi tänker vara i fortsättningen.
Denise Norström (S), regionstyrelsens ordförande i Västmanland, säger att hon kan förstå att de som arbetar i primärvården kan känna att det behövs mer pengar.
Däremot menar hon att man måste tänka långsiktigt. Det går inte att finansiera vårdcentralerna med kortsiktiga bidrag från staten – och det finns inget som säger att pengarna skulle gå till vårdcentralerna, säger hon.
– Skulle vi basera vården och avtalet med vårdcentralerna utifrån statsbidrag så skulle det bli ryckigt och förändrat år från år. Vi har successivt ökat på det vi ersätter vårdcentralerna för det de levererar i form av vård och ansvarstagande gentemot patienterna. Vi har också tillskjutit medel för ökade kostnader genom åren, säger hon till Läkartidningen.
Vad gäller kritiken om att pengar använts för utvecklingen av sjukhuset i Sala säger Denise Norström att närsjukhusen i regionen kommer ingå i systemet för nära vård.
Hade det inte varit bättre för den nära vården att lägga pengarna på vårdcentralerna i Sala?
– Det nya sjukhuset i Sala blir ihopbyggt med vårdcentralerna. Det vi gör där kommer att underlätta för vårdcentralen i flödet med patienter och direktinläggningar och kontakt med sjukhuset. De delar som vårdcentralerna inte har – men som ett närsjukhus har i form av labb och så vidare – kommer vårdcentralerna kunna ta del av. Det här stimulerar vårdcentralerna i Sala i allra högsta grad.
