Allt fler svenskar har en privat sjukvårdsförsäkring. Enligt siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring hade drygt 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring i slutet av 2018.
Nu har Dagens Nyheter gjort en kartläggning av vårdgivare som har avtal med både regioner och försäkringsbolag.
Tidningen har stickprovsmässigt kontaktat tio vårdgivare. I flera fall har tidningens reportrar presenterat sig som potentiella patienter. Nio av vårdgivarna uppger att försäkringspatienter får vård snabbare än patienter som kommer från den offentliga vården.
Enligt kartläggningen uppger fyra av de tio vårdgivarna att försäkringspatienter får snabbare vård samtidigt som de inte klarar att uppfylla vårdgarantin för patienterna som kommer via den offentliga vården.
Regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson bekräftar problemet. Enligt honom har man »återkommande besvär« med att hitta privata vårdgivare som kan ta emot patienter.
– Vårdgivare inom vårdvalet har sagt att de saknar kapacitet. Bland annat uppges att försäkringspatienter prioriterats, när vi frågat, säger han till Dagens Nyheter.
Ett av bolagen som kontaktats, och som via kundtjänsten uppgett att försäkringspatienter är prioriterade, är Unilabs. Företaget utför bland annat röntgen och laboratorieprover för vårdgivare i flera regioner.
När DN ringer upp Charlotta Wikström, Sverigechef Radiologi på Unilabs, slår hon ifrån sig.
– Oavsett var du kommer ifrån, om du har försäkring eller kommer från den publika vården, så är det alltid medicinsk prioritering som gäller, säger hon till DN.
Tidigare i december skrev Läkarförbundet tillsammans med LO en debattartikel om just privata sjukvårdsförsäkringar.
I debattartikeln beskrivs ett antal problem. Bland annat att privata sjukvårdsförsäkringar går emot tanken på jämlik vård, att redan knappa personalresurser riskeras att tas i anspråk för försäkringspatienter och att det finns risk för ökad vårdkonsumtion.
Enligt Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, är grundproblemet att den offentligt finansierade vården inte har tillräckligt bra tillgänglighet eller kontinuitet. För att komma tillrätta med det har hon tre övergripande förslag, som skulle innebära att behovet av privata sjukvårdsförsäkringar minskar.
Det första handlar om att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur välfärden ska finansieras framöver. Det andra förslaget är att genomföra en primärvårdsreform.
– Nu pratar man om att primärvården ska stå för tillgänglighet och kontinuitet, men det gör den inte i dag. Det behövs kraftfulla grepp för att säkerställa det här. Det är vad vi ser som lösningen.
Ett tredje förslag är att göra en översyn av sjukhusvården på nationell nivå.
– Vi kanske behöver en statlig utredning som anger vilket akutsjukvårdserbjudande, vilken akutsjukvård, vi ska säkerställa och som hela befolkningen ska ha tillgång till oavsett bostadsort. Det måste vi på något sätt utreda och komma överens om.
Men förändringar av själva systemet med privata sjukvårdsförsäkringar, exempelvis att vårdgivare inte ska kunna ha offentligt finansierade patienter och privat finansierade patienter i samma verksamhet, är inget Heidi Stensmyren förordar.
– Vi är för en mångfald av utförare, både privata, offentliga och ideella organisationer. Vi tror att det är bra för hälso- och sjukvården och viktigt för en välfungerande arbetsmarknad.
Enligt Heidi Stensmyren bygger det på att det finns system som möjliggör för såväl privata och offentliga utförare, och att ingen av dessa missgynnas.
– Ett förbud för vårdgivare att ta emot patienter som kommer med viss finansiering tror inte vi löser problemen. Vad som behövs är reformer så att alla invånare får bra tillgång till en välfungerande sjukvård. Med välfungerande sjukvård så blir inte behovet av privata försäkringar detsamma.
Vad är Läkarförbundets position när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar?
– Vi förordar inte förbud mot privata försäkringar. Däremot ser vi problematiken på samma sätt som inom socialförsäkringarna. Vi kan ta den offentliga försäkringen som ska täcka upp inkomstbortfall vid arbetslöshet som exempel. Där är nivåerna på ersättningarna nu så låga att vi köper privata inkomstförsäkringar för våra medlemmar för att täcka upp.
