Våren 2018 presenterades den senaste versionen av de nationella riktlinjerna för strokevård men eftersom det kommit ny forskning på området kommer redan nu en ny version.

En viktig nyhet är alltså att fler ska få behandling med så kallad trombektomi, en metod där man mekaniskt avlägsnar stora blodproppar i hjärnan med hjälp av ett metallnät.

Metoden lyftes in i riktlinjerna första gången 2018 och hittills har rekommendationen varit att ge behandlingen upp till sex timmar efter akut stroke.

– Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta av metoden upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Enligt riktlinjerna ska patienter med ocklusion av hjärnans främre stora kärl och räddningsbar hjärnvävnad 6 till 24 timmar efter insjuknandet erbjudas behandling. Åtgärden får högsta prioritet.

Högsta prioritet får även ett strukturerat omhändertagande före ankomst till sjukhus respektive inne på sjukhus i den här gruppen, för att göra trombektomi möjligt.

För att avgöra om en patient har räddningsbar hjärnvävnad rekommenderas datortomografi-perfusion som tillägg till datortomografi-angiografi. Även i det här fallet ges åtgärden högsta prioritet.

Genom att behandla fler patienter kan man förhindra svåra funktionsnedsättningar hos uppemot 200 personer per år i Sverige, enligt Socialstyrelsen.

Myndigheten påpekar dock att den här nyheten inte ska tolkas som att det nu går bra att vänta i 24 timmar med att ge behandling till patienter som kommer med tidiga symtom på akut stroke. 

Utgångspunkten är alltid att trombektomi bör genomföras så snart som möjligt.

Bo Norrving, professor vid Lunds universitet, har varit prioriteringsordförande för akut vård och prevention i arbetet med de nya riktlinjerna.

I samband med att amerikanska riktlinjer utvidgade tidsfönstret redan i början av 2018 sa han till Läkartidningen att det fortfarande är lika viktigt att patienter med tidiga tecken på akut stroke får behandling inom tidsramen på sex timmar:

– Det som händer här är ju att det tillkommer en helt ny grupp, där tiden inte verkar vara fullt så kritisk. Det är nog så att det blir en patientselektion. Finns det tillräckligt med blod för att hålla hjärnvävnad vid liv efter sju timmar så gör det nog det efter 24 timmar också. 

Samtidigt har både han och Lars Rosengren, professor vid Göteborgs universitet, tidigare uttryckt farhågor om att det kan bli en utmaning för sjukvården att leva upp till en rekommendation om att utöka tidsfönstret för trombektomi.

– Det innebär ju att vi också måste bedöma om patienter i den här gruppen har räddningsbar hjärnvävnad. Den typ av teknik som behövs – till exempel perfusions-CT – finns bara på vissa sjukhus i dag, sa Lars Rosengren till Läkartidningen 2018.

Han påpekade också att delar av landet redan har stora problem att se till att patienter som borde få behandling inom sex timmar faktiskt får det.

Ytterligare en nyhet i riktlinjerna är robotträning. Enligt Socialstyrelsen kan sjukvården i undantagsfall erbjuda elektromekanisk arm- eller handträning i kombination med annan träning vid måttligt nedsatt rörelseförmåga efter stroke.