Vi börjar med ett exempel. Läkaren, en man i 60-årsåldern, är utbildad i Rumänien och uppger att han har arbetat där innan han kom till Sverige. Han fick svensk legitimation för några år sedan.
I Sverige har läkaren framför allt jobbat som hyrläkare på olika vårdcentraler, men även varit fast anställd på en vårdcentral en kortare period innan han blev uppsagd. Hans bemanningsuppdrag har också avslutats i förtid flera gånger. Flera vårdgivare säger att de har försökt tala med läkaren om hans kompetensbrister. Men enligt dem har han varit oförstående för kritiken och beskriver sig själv som en duktig läkare.
Sedan 2014 har han fått två patientklagomål och fem anmälningar enligt lex Maria. Dessutom har Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fått in tre anonyma anmälningar.
Tillsynsmyndigheten har bedömt att läkaren har varit grovt oskicklig i handläggningen av minst 11 patienter och oskicklig i handläggningen av minst 33 patienter. Han har bland annat missat ett en patient hade akut tarminflammation och att en annan patient utvecklat symtomgivande och laboratoriemässigt nytillkommen allvarlig njursvikt.
Förra året återkallade HSAN hans legitimation på grund av grov oskicklighet. Enligt HSAN:s beslut har läkaren gång på gång handlat oskickligt och visat prov på bristande kompetens. I 13 fall anser nämnden att han utsatt patienterna för risk för allvarliga konsekvenser. Det rör sig inte heller om några ovanliga patientfall, enligt nämnden. Utan om ett brett spektrum fall som är vanligt förekommande på en vårdcentral och ligger inom en primärvårdsläkares ansvarsområde. Läkaren har även varit oförsiktig i sin förskrivning av narkotikaklassade läkemedel och journalföringen beskrivs som bristande.
Totalt fick 31 läkare sin legitimation återkallad förra året. När det gäller beslut om prövotid rör det sig om 24 läkare. Grov oskicklighet var den näst vanligaste grunden både för återkallelse och prövotid. Bland läkarna som bedömdes vara oskickliga har ett flertal en ursprungslegitimation från ett annat land. Även i gruppen läkare som själva begärt att få sin legitimation återkallad efter att Ivo startat en utredning om oskicklighet återfinns läkare med utländsk läkarutbildning.
Vissa länder i Östeuropa återkommer något oftare enligt HSAN. Bland förra årets ärenden sticker Rumänien ut.
Har det blivit vanligare med läkare med utländsk utbildning bland oskicklighetsärendena?
– Det är en stadig ökning, även om den inte är brant, säger HSAN:s ordförande Susanne Billum.
Hon är bekymrad över utvecklingen.
– Vi ser precis samma problem bland sjuksköterskor. En del kan knappt någonting. Inte ens the basics. Det är alldeles för lätt att få ut legitimation i några länder. Och ibland misstänker man att de inte gått någon utbildning, eller bara en del av den, säger hon och fortsätter:
– Sedan kommer de direkt in i den svenska sjukvården genom EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Och det går inte att göra något åt det förrän Ivo har gjort en stor utredning, så de hinner ställa till med en massa tråkigheter.
Läkare som är utbildade i ett annat EU-land kan automatiskt få sin yrkeslegitimation godkänd i ett annat EU-land tack vare yrkeskvalifikationsdirektivet. Men systemet är inte är helt lyckat, tycker Susanne Billum.
– Jag tycker inte att man har beaktat patientsäkerhetsperspektivet tillräckligt när man antog direktivet. Man skulle ha en bättre prövning innan någon får jobba självständigt. En provperiod eller liknande.
Enligt HSAN:s ordförande är det inte ovanligt att läkare med bristfälliga medicinska kunskaper – liksom i fallet ovan – arbetar som hyrläkare.
– Förutom den här gruppen med personer som bedöms vara oskickliga, kan vi se att läkare med missbruksproblem gärna arbetar som hyrläkare.
Utan en fast arbetsgivaren dröjer det ofta längre innan riskindivider upptäcks, tror Susanne Billum.
– Jobbar man korta perioder är det ingen som riktigt tar ansvar för deras verksamhet så länge det inte inträffar ett allvarligt missöde. Men gör de bara ett halvdåligt jobb eller om läkaren gör missar här och där, då tror jag inte att det upptäcks.
Läs även:
