Den digitala primärvården slår besöksrekord nästan varje månad. I december 2016 gjordes knappt 8 400 besök hos de privata digitala vårdgivarna. I december 2019 var motsvarande siffra drygt 127 000 (se grafik nedan). Totalt sett gjordes 1,1 miljoner besök i fjol.

Siffrorna kommer från Region Sörmland och Region Jönköpings län. Det är där de största aktörerna var verksamma under 2019. Statistiken visar vilka utomlänsbesök som registrerats, eftersom patienterna i regel kommer från andra håll i landet. Därtill kan företagen ha patienter genom försäkringsavtal och som underleverantörer av vård direkt till regionerna.

Kry har hela tiden haft en särställning och står nu för närmare hälften av besöken.

– Vi vill göra vården mer tillgänglig, och det är glädjande att se att det är fler medborgare som upptäcker detta och begagnar sig av våra tjänster. Det är glädjande för oss och nyttigt för samhällsekonomin, säger Erik Hjelmstedt, som är chef för Kry i Sverige.

Siffror från Sveriges Kommuner och regioner visar att de privata nätläkarbesöken utgjorde 4,6 procent av alla besök hos distriktsläkare 2018. Regionernas kostnader för den här vården motsvarade dock bara 1 procent av de totala kostnaderna för primärvårdens allmänläkarvård.

Men argumentet att de privata nätläkarna är kostnadseffektiva sticker i ögonen på många kritiker. Besöken innebär trots allt en merkostnad för regionerna som ligger utanför den ordinarie budgeten.

När en patient som inte kommer från Sörmland eller Jönköpings län får hjälp, debiteras hemregionen en utomlänsersättning för digital vård. I fjol kostade det regionerna över 522 miljoner kronor, att jämföra med 277 året före.

Då sänktes ändå ersättningen i somras till 500 kronor för ett läkarbesök. 2016 var den över 2 000 kronor. Patientavgiften, i de fall den förekommer, ingår i ersättningen.

Erik Hjelmstedt tror att sänkningen bromsar utvecklingen. Och Tobias Perdahl, Doktor 24:s medicinska chef, menar att den också påverkar vad vårdgivarna kan och vill göra.

– Till exempel en allergiutredning går inte ihop ekonomiskt över huvud taget. Vi går back otroligt mycket på en sådan. Och en remiss för gastroskopi kan inte alls täckas av ersättningen, säger han.

Eftersom företagen förlitar sig mycket på utomlänsersättningen blir de också sårbara när den sänkts. Doktor 24 har dock samarbeten med hundratalet vårdcentraler runt om i Sverige. Det gör bolaget mer förberett om utomlänsersättningen sänks ytterligare eller helt tas bort.

– Så i ett sådant läge kan vi ganska snabbt ändra om i vår verksamhet och jobba i partnerskap eller ha egna enheter över hela Sverige, säger Tobias Perdahl.

Inget av de stora nätläkarbolagen går med vinst. 2018 gick exempelvis Kry 250 miljoner kronor back.

–  Vi gör inte vinst, långt därifrån. 2019 kommer nog att visa samma bild som 2018, säger Erik Hjelmstedt.

Att företagen kan göra sådana förluster och ändå expandera beror på tåliga investerare. 2018 gick exempelvis de större ägarna i Kry in med omkring en halv miljard kronor.

För det finns stora förhoppningar om tillväxtpotentialen.

– Det handlar enkelt uttryckt om hur stor del av de besök som görs i primärvården i dag som ur ett medicinskt säkerställt perspektiv kan göras digitalt. Där vet vi att minst hälften av alla besök har den potentialen, säger Erik Hjelmstedt.

Allt tyder på att besöken kommer att fortsätta öka, liksom bolagens engagemang i fysisk vård. Där finns även en koppling till vårdgivarnas samarbeten med olika apotek. Något som blev mycket uppmärksammat i början på året var att statliga Apoteket AB gick in som delägare i Doktor 24.

Tobias Perdahl vill inte kommentera Apoteket AB:s beslut, men framhåller att de måste få arbeta under samma förhållanden som sina konkurrenter. För Doktor 24:s del innebär samarbetet att man kan hjälpa patienter med vissa typer av fysiska undersökningar och provtagning även kvällar och helger, när traditionell primärvård är stängd.

Utan att säga något om Doktor 24:s planer tror han att den digifysiska vården kommer att öka generellt i branschen.

– Nya vårdenheter kommer att dyka upp, både i anslutning till apotek och med att nya vårdcentraler byggs eller att gamla köps upp. Det kommer nog öka under 2020.

Läs också:

Regionernas digitala vård växer – men ligger fortfarande steget efter