»Om offentlig vård fungerat optimalt hade vi inte behövts«

Kan en ny privat klinik,  som lanserats som den första privata cancerkliniken i SkÃ¥ne, korta köerna i cancervÃ¥rden? Det hoppas i alla fall Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus i urologi och medicinskt ansvarig för Perituskliniken, som nu hÃ¥ller pÃ¥ att ta form pÃ¥ life science-omrÃ¥det Medicon Village i Lund. 

– Vi vill hjälpa och avlasta regionerna, framför allt i Södra sjukvÃ¥rdsregionen, säger han när han iklädd finbyxor, hjälm och varningsväst stegar runt pÃ¥ det som fortfarande är en byggarbetsplats.

Han tillägger att behoven bara kommer att öka framöver.

– Cancer är ju den sjukdomsgrupp som kommer att ta över och eskalera de närmaste 10–20 Ã¥ren, när vi blir bättre pÃ¥ att hantera hjärt–kärlsjukdomar och andra folksjukdomar.

Och det saknas inte ekonomiska muskler. För finansieringen står nämligen några av landets mest penningstarka personer.

Välkända namn som Mats Paulsson, huvudägare i byggföretaget Peab samt huvudägare i stiftelsen Medicon Village, Rune Andersson från industrikoncernen Mellby gård och Antonia Ax:son Johnson pumpar in minst 100 miljoner kronor i verksamheten.

Den nya kliniken är Per-Anders Abrahamssons gamla dröm och vision. 

Här hoppas han få till det som han säger har varit omöjligt under hans 45 år i den offentliga sjukvården, nämligen minimal väntetid för cancerpatienter.

– Patienterna ska fÃ¥ snabbt besked. Ta till exempel prostatacancer. I dag fÃ¥r man vänta en mÃ¥nad pÃ¥ att fÃ¥ svar pÃ¥ ett vävnadsprov om man har eller inte har cancer, säger Per-Anders Abrahamsson, som tidigare varit verksamhetschef för urologin pÃ¥ SkÃ¥nes universitetssjukhus i 18 Ã¥r och ordförande i det europeiska urologisällskapet EAU i sammanlagt 8 Ã¥r.

– Har vi allt under ett tak, med korta beslutsvägar och samordning av alla verksamhetsomrÃ¥den, sÃ¥ fÃ¥r vi de optimala betingelserna för att undvika väntetid, fortsätter han.

Kliniken – som beräknas öppna i slutet av sommaren – kommer till en början att fokusera pÃ¥ diagnos och kirurgisk behandling av cancersjukdomar, och dÃ¥ i första hand prostatacancer.

– Mycket talar ocksÃ¥ för att bröstcancer kommer in i bilden, säger Per-Anders Abrahamsson när han och klinikens vd Ã…sa Dahm visar runt i det som ska bli operationssalar, röntgenavdelning och sterilcentral.

Även om mycket fokus kommer att ligga på cancer så är tanken att också hantera icke-cancerrelaterade sjukdomar. Kliniken söker nu specialistläkare inom urologi, gynekologi, bröstcancer och endokrin kirurgi.

Enligt en prognos ska verksamheten, när den är i full drift ett år efter start, ha runt 35 anställda och kunna hantera cirka 60 patienter per dag.

Men kliniken siktar betydligt högre än sÃ¥. Tanken är att den sÃ¥ smÃ¥ningom ska bli »komplett när det gäller cancersjukdomar«.

– I framtiden vill vi kunna erbjuda hela sortimentet inom onkologi, till exempel cytostatikabehandling, immunterapi och strÃ¥lterapi. Det är ju inte ovanligt med trippelbehandling vid bröstcancer till exempel, säger Per-Anders Abrahamsson.

Han tillägger att det finns långt framskridna planer på utbyggnad i flera etapper.

– Finansieringen är det minsta bekymret. För den sista etappen har vi redan en donation frÃ¥n Rausing-familjen som ligger och väntar. 

Med det planerade upplägget blir kliniken tämligen unik, enligt Per-Anders Abrahamsson.

– Det finns ingen privat vÃ¥rdgivare som har det upplägget i Sverige eller Norden. Definitivt inte i Danmark eller i Norge. I Helsingfors i Finland finns det privata cancersjukhuset Docrates, men de har ingen kirurgi.

Målet är att tre olika patientströmmar ska få det hela att gå runt: patienter som har råd att betala själva för snabb behandling, patienter med privata sjukvårdsförsäkringar och patienter som den offentliga vården inte klarar av inom vårdgarantin.

Hur mycket patienter kommer att få betala ur egen ficka för behandling är oklart.

Läkartidningen har frÃ¥gat om kostnaden för exempelvis prostatacancerkirurgi, men inte fÃ¥tt nÃ¥gra sÃ¥dana uppgifter. 

I dag har kliniken inget vÃ¥rdavtal med vare sig Region SkÃ¥ne eller nÃ¥gon annan region, men Per-Anders Abrahamsson räknar med att fÃ¥ till ett samarbete. 

Tanken är också att bedriva såväl fortbildning som forskning på kliniken.

– Det var ett villkor frÃ¥n min sida gentemot investerarna. 

Just avsaknaden av egen kirurgi gör att Docrates – där 20 procent av patienterna kommer frÃ¥n Sverige – nu vill ha ett samarbete med Perituskliniken, enligt Per-
Anders Abrahamsson.

– De ville själva etablera sig här i Lund för nÃ¥gra Ã¥r sedan, men backade när de fick höra om vÃ¥ra planer. Nu har vi varit där och tittat pÃ¥ deras verksamhet, säger han och byter en blick med Ã…sa Dahm innan han fortsätter:

– Vi har väl blandade känslor. Det jag varit lite kritisk mot är att de när det gäller vissa nya behandlingsmetoder är ute i tassemarker, inte minst när det gäller prostatacancer. Men de har ju en blomstrande verksamhet, och strÃ¥lterapi och cellgiftsbehandling sköter de säkert »by the book«.

Nyligen gav regeringen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att snabbutreda om det finns risk att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde i sjukvården. Utredningen ska vara klar den 31 mars.

Men enligt Per-Anders Abrahamsson finns det ingen risk för ojämlik vård på Perituskliniken.

– Nej. Ambitionen är att skapa vÃ¥rd utan väntan, men om en kö ändÃ¥ uppstÃ¥r sÃ¥ är det medicinsk prioritering som gäller. Det finns inte pÃ¥ kartan att nÃ¥gon ska kunna köpa sig före i kön, sÃ¥ länge jag finns med som övergripande medicinskt ansvarig.

Enligt Per-Anders Abrahamsson är intresset för att arbeta på kliniken stort. I början av januari hade ungefär 80 spontan-ansökningar kommit in, varav ett 20-tal från läkare.

– Vi kommer i görligaste mÃ¥n att plocka upp dem som redan lämnat den offentliga vÃ¥rden och i dag till exempel jobbar för bemanningsföretag eller privata verksamheter. Det är ett etiskt dilemma för mig att ta personal frÃ¥n min gamla klinik, som jag arbetat med i drygt fyra decennier. Men mÃ¥nga av dem som arbetade hos mig innan jag avgick som chef 2016 har redan hoppat av.

I dag har Region SkÃ¥ne problem med köer i   cancervÃ¥rden, inte minst när det gäller prostatacancer och bröstcancer. Förra Ã¥ret fick bara 7 procent av de 261 patienter i regionen som genomgick prostatacancerkirurgi sin operation inom 61 dagar, den maximala tid som det standardiserade vÃ¥rdförloppet för prostatacancerkirurgi anger.

När det gäller bröstcancerkirurgi fick 30 procent av de 910 patienter som opererades förra Ã¥ret behandling i tid – det vill säga inom det standardiserade vÃ¥rdförloppets maxgräns pÃ¥ 28 dagar.

Gilbert Tribo (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Skåne, anser att den nya kliniken är en satsning som är dubbelsidig.

– Vi har ju köer inom vissa delar av cancerverksamheten där vi faktiskt skulle ha nytta av det som de kan erbjuda. Det är ju inte sÃ¥ att vi har en köfri cancervÃ¥rd i SkÃ¥ne. Det har ju nyligen varit pÃ¥ tapeten att vi har bekymmer, även om det dÃ¥ handlade om patienter med lever- eller pankreascancer, säger han och förtydligar:

– Med den undersökningskapacitet och operationskapacitet som de har skulle de absolut vara ett stort tillskott. Om vi upphandlar den verksamheten är det ju ytterligare en aktör i SkÃ¥ne som vi kan ha nytta av och som kan vara till gagn för skÃ¥ningarna. 

Gilbert Tribo betonar att regionen inte kan garantera att kliniken vinner en eventuell upphandling, men utesluter inte ett avtal.

Han tycker att de ansvariga för Perituskliniken varit föredömliga i sina kontakter med regionen.

– De var tidiga med att etablera kontakt bÃ¥de politiskt, pÃ¥ professionsnivÃ¥ och tjänstemannanivÃ¥ och informera oss om sina planer. En av de drivande har ju varit chef hos oss i Region SkÃ¥ne, sÃ¥ det finns goda relationer mellan Perituskliniken och de som är verksamma där och Region SkÃ¥nes medarbetare.

Gibert Tribo ser dock en risk att den offentliga vården dräneras på kompetens när konkurrensen om kompetent personal ökar.

Redan i dag har regionen svÃ¥rt att hitta personal inom vissa specialiteter. 

– Det är ju inte sÃ¥ att vÃ¥ra urologer växer pÃ¥ träd precis. Vi har inte heller anestesi-sjuksköterskor, röntgenläkare och röntgensjuksköterskor i överskott. Jag ska inte sticka under stol med att det finns en risk att vi fÃ¥r en brist pÃ¥ medarbetare som gör att vi kan fÃ¥ svÃ¥rt att leverera vÃ¥rd i tid. 

Även Lars Malmberg, nuvarande verksamhetschef för urologen på Skånes universitetssjukhus, har uttryckt oro för att cancerpatienter kan komma i kläm om kliniken rekryterar från den offentliga vården, även om han sätter sitt hopp till den uttalade ambitionen att rekrytera svensk personal som i dag till exempel jobbar i Norge.

»Samtidigt kan man inte blunda för verkligheten. VÃ¥ra medarbetare är ju inte fastkedjade vid kliniken, det är klart att det kan vara lockande att byta om möjligheten finns«, har han tidigare sagt till Sydsvenskan.

Enligt Per-Anders Abrahamsson har investerarna – som han känner personligen sedan mÃ¥nga Ã¥r – ett lÃ¥ngsiktigt perspektiv.

– Jag har sagt till dem att det här inte kommer att vara nÃ¥gon kassako de första fem Ã¥ren. Det här är ju en stor investering med lÃ¥ngsiktighet och det är vi ju helt överens om. Det som gör att de gÃ¥r in i ett sÃ¥dant här projekt är att alla de här familjerna, liksom alla andra familjer, har drabbats av cancersjukdomar.

Men på sikt finns det väl ändå en målsättning att gå med vinst?

– Jo, det är klart att det gör. Vi mÃ¥ste ju ha ekonomisk bärighet sÃ¥ att vi kan Ã¥terinvestera och förnya utrustning och bedriva forskning och utbildning. Det kostar pengar.

Han är inte omedveten om att en privat cancerklinik med finansiering frÃ¥n nÃ¥gra av Sveriges mest kapitalstarka personer kan ses som kontroversiell, eller »väcka ont blod« som han uttrycker det.

– Men sÃ¥ här lÃ¥ngt har kritiken varit ganska lÃ¥gmäld, mÃ¥ste jag ärligt säga. En del tycker att den offentliga sjukvÃ¥rden borde kunna klara det här. Och ja, det tycker jag ocksÃ¥ egentligen. Hade den fungerat optimalt hade vi ju inte behövts.  DÃ¥ hade det inte funnits pÃ¥ kartan att vi skulle starta upp en privatklinik.

Han tillägger:

– Men vi ser oss inte 100-procentigt som en privatklinik. I och med att vi har utbildning, forskning och ropar efter ett samarbete med regionerna, inte minst Södra sjukvÃ¥rdsregionen, sÃ¥ ser jag mer att vi är en förlängd arm till den svenska sjukvÃ¥rden.

Läs även: Forskare: Problem blanda patienter med olika typer av finansiering