Under 2019 fick Arbetsmiljöverket in 51 så kallade 6:6-anmälningar från sjukvården. 2017 handlade det om 28 ärenden och 2018 var det 41 stycken, enligt statistik som Läkartidningen tagit del av.

– Antalet skyddsombudsframställningar som hamnar hos oss för beslut har ökat. Orsaken till det är att arbetsgivarna inte har löst de arbetsmiljö-problem som skyddsombuden påtalat, trots att man i många fall haft problem under en väldigt lång tid, säger Peter Burman, enhetschef på Arbetsmiljöverket med lång erfarenhet av arbetsmiljöärenden från sjukvården.

Om man ser innehållet i anmälningarna från sjukvården, kan man se förändringar över tid?

– Jag har inte gjort någon totalanalys av det. Det finns ju skyddsombudsframställningar som handlar om lokaler, ventilation och sådana saker, men jag vet att framställningar som gäller arbetsbelastning har ökat. Vi har fått fler sådana.

Förutsatt att ett skyddsombud skickar en korrekt begäran om ingripande till Arbetsmiljöverket åker myndigheten vanligtvis ut och gör en inspektion. Prövningen leder sedan fram till ett beslut. Det kan vara ett föreläggande eller förbud.

– När det gäller till exempel arbetsbelastning, som vi ser har ökat, så är det ofta så att vi förelägger arbetsgivaren att undersöka det. Det gör vi utifrån våra föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Där ställer vi också krav på att man ska bedöma de här riskerna och från arbetsgivarens sida vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Det är det vanligaste kravet vi ställer.

Enligt Peter Burman finns det också sjukhus, bland annat Helsingborgs lasarett och Sundsvalls sjukhus, som har förbud med vite kopplat till överbeläggningar.

– Om vi då kommer ut på sådan avdelning och konstaterar att man överträder vitesförbudet när det gäller överbeläggning, då begär vi vitets utdömande.

Omkring 80 procent av anmälningarna inom hälso- och sjukvården förra året kom från den somatiska slutenvården.

Men det finns stora skillnader mellan olika sjukhus. Förra året stack Akademiska sjukhuset ut med 14 anmälningar. Det kan jämföras med Universitetssjukhuset i Linköping, där inga 6:6a-anmälningar skickats till Arbetsmiljöverket under perioden 2015 till 2019.

Carin Larnert Hansson, ordförande i Östergötlands läkarförening, har svårt att på rak arm uttala sig om skillnaderna eftersom hon inte känner till situationen på Akademiska i Uppsala.

– Jag tänker att det kanske handlar om vad man har för samverkansformer och hur väl man upplever att arbetsgivaren lyssnar på en. Att de kanske faktiskt tar hänsyn till frågorna och inte bara kör över facket och att man, även om man inte har en »quick fix«, ändå har en diskussion som är acceptabel.

Carin Larnert Hansson anser att Region Östergötland oftast tar arbetsmiljön på allvar.

– I grunden tycker jag att arbetsgivaren försöker att sköta sig. Jag tycker att man har ordning på det, och man vet att man har det här ansvaret.

Däremot upplever hon att arbetsgivaren kan vara långsam när det gäller att involvera facket, till exempel vad gäller riskanalyser vid större förändringar av verksamheter eller arbetsplatser, vilket kan ha påverkan på arbetsmiljön.

– Där kommer vi in för sent. Ofta känns det som att arbetsgivaren redan har bestämt hur det ska bli, men det där problemet kommer man inte riktigt åt med 6:6a-anmälningar.

Carin Larnert Hansson uppger dock att Läkarföreningen faktiskt gjort 6:6a-anmälningar tidigare, bland annat gällande Lasarettet i Motala. Där berodde problemen i arbetsmiljön på att det saknades överläkare som delade på bakjourer.

– Då bjöds vi in till samtal, vi fick ett skriftligt svar och man fick ett fokus på problemet. Men det finns ofta inga enkla lösningar när det saknas folk. Visst, du kan ta dit en hyrläkare, men det är oftast inte bästa lösningen och kanske inte heller vad kollegorna vill ha.

Hon pekar dock på att det finns ett område där hon och läkarföreningen möjligen borde göra fler anmälningar, och det är primärvården.

– Många vårdcentraler har en ohållbar arbetssituation, så där kan jag känna att man kanske skulle ha lagt fler 6:6a-anmälningar, men frågan är: vad leder det till? Vi får ju inte fler kollegor.

I Stockholm har det kommit flera larm om pressad situation och arbetsmiljö på sjukhusen den senaste tiden. Det gäller inte minst Södersjukhuset, som sedan årsskiftet gått upp i stabsläge flera gånger på grund av vårdplatsbrist.

Under förra året inkom dock bara en 6:6a-anmälan från Södersjukhuset till Arbetsmiljöverket. Den gällde temperaturen på varumottagningen och var inskickad av Kommunal.

Clara Strömberg, ordförande i Södersjukhusets läkarförening och huvudskyddsombud för Saco, uppger dock att det gjorts fler anmälningar, men att de inte gått vidare till Arbetsmiljöverket.

– Jag har skrivit flera stycken. Och Vårdförbundet på akuten har också skickat, säger hon till Läkartidningen.

Det senaste stabsläget i slutet av februari fick Clara Strömberg att agera på nytt. Situationen med överbeläggningar på akuten var så allvarlig att hon övervägde skyddsstopp, en åtgärd som innebär att arbetet avbryts eftersom skyddsombudet anser att det finns fara för personalens liv och hälsa.

Hon bestämde sig också för att skicka en 6:6a-anmälan med krav på åtgärder direkt till regiondirektören i Stockholm, Carina Lundberg Uudelepp, med en kopia till Arbetsmiljöverket för kännedom.

Enligt Clara Strömberg skickade regiondirektören direkt tillbaka anmälan med hänvisning till att ansvaret ligger hos Södersjukhusets vd.

– Nu hoppas vi att Arbetsmiljöverket spontant tar upp den efter att ha läst personalens beskrivningar av arbetsmiljön.

Enligt Clara Strömberg har facken flera gånger tidigare, bland annat genom 6:6a-anmälningar till arbetsgivaren, pekat på problemen med dålig bemanning och att beredskapsplanerna för hög belastning inte fungerar.

– Det är inget nytt, säger hon.

Hon menar dock att det är bra att ställa formella krav på arbetsgivaren genom 6:6a-anmälningar, även om man inte tar dem vidare till Arbetsmiljöverket, eftersom sjukhusledningen åtminstone måste återkomma med ett skriftligt svar.

Samtidigt pekar hon på att det finns andra åtgärder man kan vidta för att förbättra arbetsmiljön.

– Det som har gett effekt är när vi skrivit till Inspektionen för vård och omsorg. Arbetsmiljön med stress och underbemanning har ett samband med patientsäkerhet, kvalitet och kontinuitet. Skriver man patientsäkerhet och inte arbetsmiljö så väger det tyngre, även om frågorna är väldigt ihopkopplade med varandra. Det är ju den mänskliga faktorn när man är stressad som gör att det går fel.

Peter Burman på Arbetsmiljöverket tror att arbetet med patientflödena är en av nycklarna för att arbetsmiljöproblemen på sjukhusen ska bli mindre. Det handlar exempelvis om bra tillgänglighet till primärvården så att patienterna inte behöver uppsöka akuttmottagningen.

– Likadant behöver man arbeta tillsammans med kommunerna i den andra änden, att inte ha alltför många medicinskt färdigbehandlade som ligger kvar på avdelningarna.

Enligt honom har också problematiken med vårdplatsbrist och överbeläggningar till viss del ändrat karaktär över tid.

– För ett antal år sedan berodde vårdplatsbristen nästan alltid på att det inte fanns fysisk plats ute på avdelningarna. I dag är det ju avdelningar som har fullt med sängar, men för få sjuksköterskor för att kunna ha de här vårdplatserna öppna.

– Jag tror att hälso- och sjukvården i sig måste säkerställa en god arbetsmiljö för att man ska kunna ha en rimlig och bra personalrörlighet och kunna klara kompetensförsörjningen framöver, säger han.

Läs mer:

Skyddsombud: Anmälningarna är bara toppen av ett isberg

6:6a-anmälan går till arbetsgivaren först

Skyddsombud har rätt att begära åtgärder kring arbetsmiljön med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6 a §. En sådan begäran skickas till arbetsgivaren. Där ska det tydligt framgå vilka risker som finns i arbetsmiljön samt vilka åtgärder arbetsgivaren ska vidta. Det ska också finnas ett datum när arbetsgivaren senast ska ha svarat.

Om skyddsombudet inte är nöjd med svaret eller åtgärderna från arbetsgivaren kan man vända sig till Arbetsmiljöverket med en begäran om ingripande.

Det går dock bara att begära att Arbetsmiljöverket ska ingripa när det gäller risker som finns reglerade i arbetsmiljölagen. Det går inte att begära ingripande i samverkansfrågor, exempelvis att man inte får ut begärda handlingar från arbetsgivaren, att arbetsgivaren inte informerar tillräckligt om sina planer för verksamhetens ekonomi eller produktion eller att man upplever sig hindrad i arbetet som skyddsombud.

Det går inte heller att begära ingripande när det gäller arbetsgivarens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, arbetsgivarens personalpolicy eller sådant som regleras i lagen om anställningsskydd.

Om begäran är korrekt gjord gör Arbetsmiljöverket en prövning. Det sker oftast genom en eller flera inspektioner. Prövningen leder sedan fram till ett beslut. Det kan handla om föreläggande eller förbud kopplat till vite.

Både skyddsombud och arbetsgivare kan överklaga Arbetsmiljöverkets beslut.

Källa: Arbetsmiljöverket