I somras la Sveriges Kommuner och regioner (SKR) fram det så kallade krislägesavtalet som skulle kunna tillämpas vid extrema situationer, såsom en epidemi, och då tillfälligt ersätta kollektivavtalens bestämmelser om exempelvis övertid. 

Men Vårdförbundet sa i ett tidigt skede nej till avtalet. Och Läkarförbundet sitter fortfarande i förhandlingar med SKR om dess utformning. Det gör att det vanliga kollektivavtalet fortfarande gäller vid en krissituation.

– Även om vi inte har skrivit ett krislägesavtal, har vi fullt fungerande avtal för att ta hand om tjänstgöring vid ett coronavirusutbrott, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren till Läkartidningen.

I kollektivavtalet finns bestämmelser om exempelvis skyldighet att vikariera för andra under en begränsad tid, flytt till en annan arbetsplats eller hävd semester. Och om den allmänna övertiden på 200 timmar och 150 timmars extra övertid per år inte skulle räcka, kan arbetsgivaren enligt arbetstidslagen beordra nödfallsövertid i den utsträckning som krävs. 

Arbetstidslagen öppnar också för kortare dygns- och veckovila. Och genom en central överenskommelse med SKR kan anställdas dygnsvila tillfälligt understiga vad som är planerat, så länge det finns nio sammanhängande timmar och ett genomsnitt på elva timmars vila under ett dygn. 

Veckovilan kan också avvika, men måste vid något tillfälle uppgå till 24 sammanhängande timmar. Men en allvarlig epidemi eller pandemi kan motivera ytterligare avvikelser både gällande dygns- och veckovila.

En läkare kan också inkallas mitt under pågående semester. Arbetsgivaren kan häva en redan godkänd semester, både innan och efter att den har påbörjats. Normalt sett står arbetsgivaren för merkostnaden för en avbruten semester. 

– Har semestern inte påbörjats är det lättare för arbetsgivaren att styra om. Men har folk hunnit åka iväg kan det kosta på. Då måste arbetsgivaren stå för den kostnaden, säger Peter Wursé, chefsförhandlare på Läkarförbundet.

Om en läkare själv smittas och blir sjuk kan denne i vanlig ordning få sjuklön från arbetsgivaren de två första veckorna och sedan sjukpenning från Försäkringskassan.

Om den anställde inte är sjuk, men inte får arbeta på grund av risk att smitta andra, gäller dock särskilda bestämmelser. I och med att sjukdomen covid-19 sedan början av februari är klassad som en allmänfarlig sjukdom, kan en smittad person i stället få det som kallas smittbärarpenning.

Den betalas av Försäkringskassan och kräver ett läkarintyg. För att en läkare ska kunna stängas av från sitt arbete på det sättet krävs även en överläggning med den lokala fackföreningen.

Ersättningen motsvarar 80 procent av lönen, högst 804 kronor per dag. En smittbärare kan även få reseersättning för undersökningar, kontroller och behandlingar. 

Vid ett utbrott av vinterkräksjukan för ett par år sedan kom också arbetsgivarna och facken överens om ett förenklat system för vårdanställda som ansågs utgöra en risk att smitta andra. I korthet kunde läkare då skickas hem med full lön och arbetsbefrias, utan att arbetsgivaren behövde överlägga med facket. Ännu finns inte någon sådan överenskommelse på plats för ett scenario där smittan av sars-cov-2 eskalerar.

Hittills har Läkarförbundet centralt inte fått så många frågor om vad som gäller vid ett coronautbrott, säger Peter Wursé. Men lokalföreningarna har möjligen fått fler. När rapporter om fler coronafall började trilla in i slutet av förra veckan gick förbundet ut med information till lokalföreningarna.

– Det dyker successivt upp saker. Till medlemsrådgivningen fick vi nyligen frågan »vad händer om skyddsutrustningen tar slut, kan jag vägra jobba då?«. Sådana frågor börjar poppa upp som vi håller på att utreda, säger Peter Wursé.

SKR och Sobona, Kommunala företagens arbetsgivarorganisation, informerar också sina medlemmar, arbetsgivarna, om vad som gäller.

– Vi får ju in samtal kontinuerligt, men jag skulle inte säga att det är mycket samtal i det här läget, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

Organisationerna har skickat ut ett cirkulär som beskriver hur arbetsplatserna ska hantera en eventuell epidemi eller pandemi. Där beskrivs hur arbetsgivaren har ett generellt ansvar att göra en riskbedömning, och vad som gäller vid övertid och ersättning vid sjukdom.

– Vi gör det för att arbetsgivarna ska kunna förbereda sig ifall situationen uppstår. Vi gjorde samma sak när det var svininfluensa och fågelinfluensa, säger Jeanette Hedberg.

Förutom avtal och allmänna bestämmelser mellan Läkarförbundet och SKR, finns lokala avtal. Därtill kan avtalen inom den privata sektorn se något annorlunda ut.

 

Läs även:

Ny översikt ska hjälpa läkare vid behandling av covid-19

Studie: Coronavirusets förmåga att sprida sig är större än WHO trott