Denna webbplats vänder sig till läkare
Att leta efter förmaksflimmer – flera skäl finns för screening

Att leta efter förmaksflimmer – flera skäl finns för screening

Screening för förmaksflimmer och initiering av antikoagulantiabehandling kan förebygga ny- och återinsjuknande i stroke.

Kateterburen ablation – effektivare än läkemedel

Kateterburen ablation – effektivare än läkemedel

Vid ablation av förmaksflimmer blockeras triggande punkter i förmaket med radiovågor eller kyla – en metod som visat sig ha bättre effekt än antiarytmika. Nu behövs satsningar på utbildning och nyrekrytering för att möta ökad efterfrågan. (1 kommentar)

Stängning av vänster förmaksöra när antikoagulation inte fungerar

Stängning av vänster förmaksöra när antikoagulation inte fungerar

Hos en del patienter är antikoagulantiabehandling inte möjlig. För att då minska strokerisken kan kateterburen stängning av vänster förmaksöra – huvudkällan för tromber hos patienter med förmaksflimmer – vara ett alternativ.

Elström eller läkemedel kan konvertera förmaksflimmer

Elström eller läkemedel kan konvertera förmaksflimmer

I Sverige är elektrokonvertering ännu den dominerande metoden för att förmå ett förmaksflimmer att slå om till sinusrytm. Elektiv konvertering ger 9 av 10 patienter sinusrytm, men hälften av dem återfaller i förmaksflimmer inom 1 månad.

Läkemedelsreglering av rytm och frekvens – för att lindra symtom

Läkemedelsreglering av rytm och frekvens – för att lindra symtom

Behandlingsmål vid förmaksflimmer är, förutom tromboemboliprofylax, att förebygga attacker när flimret är paroxysmalt och att minska symtom när det är kroniskt. Betablockerare är ofta förstahandsval.

NOAK i den kliniska vardagen

Sedan 2011 kan NOAK-preparat användas i Sverige. Jämfört med warfarinbehandling har NOAK fördelen av att många gånger kunna ge patienter en enklare vardag med mindre komplicerad uppföljning. (2 kommentarer)

Stora studier av NOAK visar på gott och säkert strokeskydd

Vetenskapliga resultat visar nu att NOAK (direktverkande antikoagulantia) är utmärkta alternativ till warfarin för patienter med förmaksflimmer och risk för stroke. Fler patienter kan härmed få bra, och enklare, antikoagulantiabehandling.

Glukokortikoidbehandling kan behöva justeras vid operation

Sedan man vid Södersjukhuset i Stockholm införde en riktlinje för perioperativ medicinering med glukokortikoider har inget fall av binjurebarkssvikt under den perioperativa perioden rapporterats hos patienter med glukokortikoidbehandling i immunmodulerande syfte.

Sågtandande polyper en dold men vanlig orsak till kolorektal cancer

Sågtandande polyper en dold men vanlig orsak till kolorektal cancer

Sågtandade polyper orsakar upp till en tredjedel av all sporadisk kolorektal cancer, vilket gör dessa förändringar till ett stort hälsoproblem. Trots detta är kunskaperna om sågtandade polyper ofullständiga.

Nyttan av farmakogenetik för en mer individualiserad behandling

Nyttan av farmakogenetik för en mer individualiserad behandling

Bestämning av tiopurinmetyltransferas och tiopurinmetaboliter är i dag ett av få lyckosamma farmakogenetiska bidrag till en förbättrad läkemedelsbehandling vid till exempel inflammatorisk tarmsjukdom och barnleukemi.

Klena bevis för att stilla­sittande ger kardiometabol ohälsa hos unga

Det finns svagt vetenskapligt stöd för samband mellan stillasittande och övervikt/fetma och andra markörer för kardiometabol ohälsa hos barn och ungdomar. Det finns stöd för samband mellan barns och ungdomars skärmtid och kardiometabol ohälsa, främst övervikt/fetma. Slutsatserna bör dock tolkas med försiktighet.

Höghöjds­medicin är en angelägenhet även för svensk primärvård

Sjunkande syremättnad av blodet som en följd av sjunkande lufttryck vid vistelse på hög höjd leder till kompensatoriska mekanismer, så kallad acklimatisering. När stigningsgraden överstiger kroppens anpassningsförmåga uppstår patologiska symtom – höjdsjuka. Vanliga sjukdomar/tillstånd kan påverkas av hög höjd. (3 kommentarer)

Nationellt respirationscentrum stöttar patienter med trakealkanyl

Nationellt respirationscentrum stöttar patienter med trakealkanyl

Att leva med kronisk behandling med trakealkanyl med eller utan hemventilator kräver goda rutiner och kontinuitet i uppföljning. Nationellt respirationscentrum vid Danderyds sjukhus arbetar med dessa patientgrupper och har kompetens och är certifierat för att göra patientanpassade, skräddarsydda trakealkanyllösningar.

Oförklarad infertilitet – finns en förklaring i endometriet?

Avvikande utveckling av endometriet kan vara en betydande orsak bakom oförklarad infertilitet. Det finns det forskningsresultat som tyder på. Mer forskning på området behövs dock.

Idrottande barn och ung­domar »vaccineras« mot frakturer i vuxenlivet

Idrottande barn och ung­domar »vaccineras« mot frakturer i vuxenlivet

Varierande dynamisk belastning med stor kraft och hög frekvens stärker skelettet. Skelettet reagerar tydligast på belastning i förpubertet och tidig pubertet, och individer som idrottat i unga år har senare i livet ett starkt skelett och få frakturer. (1 kommentar)

Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort

De flesta patienter som överlevt ett hjärtstopp erbjuds någon form av uppföljning, men vad som erbjuds varierar mellan sjukhusen. Ofta har också närstående ett behov av att få tala om det som hänt.

Sjukhusvård efter hjärtstopp utanför sjukhus

Intensivvård blir aktuell för de flesta patienter efter ett hjärtstopp. Utbredda hjärnskador är vanliga, och upprepade neurologiska undersökningar har en central roll vid omhändertagandet på sjukhus.

Hjärtstopp bland unga och idrottare särskiljer sig

Hjärtstopp hos unga personer och idrottare orsakas oftast av någon bakomliggande (dittills okänd) hjärtsjukdom. Många drabbade, men inte alla, har känt av symtom förut. Inom idrotten rekommenderas hjärtscreening som prevention.  (2 kommentarer)

Allt fler hjärtstartare i samhället – men få används

Allt fler hjärtstartare i samhället – men få används

Runtom i Sverige finns cirka 35 000 hjärtstartare, och de blir allt fler. Trots det används dessa i liten utsträckning. Om fler hjärtstartare kom till användning skulle fler liv kunna räddas. (1 kommentar)

Frågetecken om inblåsningar och bröstkompressioner

Frågetecken om inblåsningar och bröstkompressioner

Vad är bäst: bröstkompressioner med eller utan inblåsningar vid basal hjärt–lung-räddning? Kanske kan en planerad nationell randomiserad studie ge svar. En annan fråga gäller manuella kontra mekaniska bröstkompressioner i klinisk praxis.