Denna webbplats vänder sig till läkare

Osäkert om läkemedel gör någon nytta vid hjärtstopp

Av hävd har läkemedel, till exempel adrenalin, varit en del av behandlingsarsenalen vid avancerad hjärt–lungräddning. Men evidensen för behandlingseffekten är klen.

Oviss effekt av nedkylning efter hjärtstopp

Oviss effekt av nedkylning efter hjärtstopp

Fortfarande finns inte alla svar på hur patienter bäst behandlas efter ett hjärtstopp; om nedkylning bör ske och i så fall till vilken temperatur. Nya riktlinjer är på väg under 2015. (1 kommentar)

Flera faktorer påverkar prognosen

Flera faktorer påverkar prognosen

Många faktorer påverkar chansen att överleva vid hjärtstopp. En del av dem går att påverka, framför allt tiden till behandling. (1 kommentar)

»Överlevnadskedjan« måste vara hållfast

Prognosen vid ett oväntat och plötsligt hjärtstopp är beroende av att alla länkar i »överlevnadskedjan« håller, alltifrån 112-samtalet till uppföljning. Var tionde person som drabbas av hjärtstopp överlever; en bra siffra historiskt sett, men den kan bli ännu bättre.

Betalaktamantibiotika och frågan om dosregim vid svår infektion

Betalaktamantibiotika och frågan om dosregim vid svår infektion

Infusion av betalaktamantibiotika under flera timmar eller kontinuerlig infusion kan teoretiskt öka tiden över MIC jämfört med dagens standardadministration av bolusdoser. Enligt en litteraturgenomgång saknas evidens för säker skillnad i klinisk effekt mellan kontinuerlig infusion, förlängd infusion eller standardbolusdos av betalaktamantibiotika.

NMDAR-encefalit misstolkas ofta som psykisk sjukdom

NMDAR-encefalit misstolkas ofta som psykisk sjukdom

De initiala symtomen vid NMDAR-encefalit är neuropsykiatriska och kan misstolkas som någon ren psykiatrisk sjukdom. Kännedom om tillståndet, som kan vara livshotande, och korrekt diagnostik är nödvändigt för att orsaksinriktad behandling ska kunna initieras.

Biomimetik – att efterlikna naturen för att förebygga sjukdom

Biomimetik – att efterlikna naturen för att förebygga sjukdom

Genom att studera hur till exempel björnar, kolibrier, sälar, pytonormar och nakenråttor anpassat sig till extrema situationer kan värdefull ny medicinsk kunskap vinnas. Detta kan leda till bättre förståelse för hur människor kan skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.

Järntillskott rekommenderas vid renal anemi

Såväl internationella som europeiska riktlinjer rekommenderar järntillskott vid renal anemi, en vanlig följd av kronisk njursvikt. Patienter som inte är i dialys kan i första hand få oralt järn. För patienter i dialys krävs intravenös behandling.

Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt

Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt

Vi vet nu väsentligt mer än för några år sedan om hur patienter med järnbrist – med eller utan anemi – vid kronisk hjärtsvikt ska behandlas. (1 kommentar)

Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården

Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården

Järnbrist kan medföra flera symtom och påverka många av de kroniska sjukdomar som det är primärvårdens huvuduppgift att sköta. Man ska också ha i minnet att järnbrist inte är en sjukdom i sig utan ska medföra att man försöker fastställa orsaken. (2 kommentarer)

Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem

Järnbrist och järnbristanemi är inga självständiga sjukdomar, och man ska alltid leta efter bakomliggande orsaker. Järnbristen behandlas i första hand peroralt med målet att normalisera hemoglobinnivån och fylla på järndepåerna.

Anemi är ett vanligt problem vid reumatisk sjukdom

Effekter av kronisk inflammation och gastrointestinala blödningar till följd av NSAID-behandling bidrar till att patienter med reumatiska sjukdomar ofta utvecklar anemi.

Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist

Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist

Anemi är den vanligaste extraintestinala komplikationen vid inflammatorisk tarmsjukdom. Ofta behövs substitution med järn – peroralt eller intravenöst – eftersom anemin oftast är orsakad av järnbrist. 

Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott

Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott

Gynekologiska–obstetriska tillstånd som menstruation, graviditet och amning ger kvinnor ökad risk för blodbrist. Globalt sett beräknas ungefär var tredje kvinna vara anemisk.

Sicklecellanemi ger skiftande symtombild och hög morbiditet

Sicklecellanemi ger skiftande symtombild och hög morbiditet

Sicklecellanemi är en livshotande sjukdom och världens vanligaste genetiska sjukdom. Även om merparten av individer med sicklecellanemi lever i Afrika, har sjukdomen i och med migration blivit vanligare på andra ställen runt om i världen. (1 kommentar)

PCSK9-hämning – en ny era i kolesterolbehandlingen

Tre monoklonala humana antikroppar mot PCSK9 är under utprövning i Sverige och internationellt. Subkutana injektioner av dessa med 2–4 veckors intervall sänker LDL-kolesterol med 60–70 procent. Biverkningarna är få.

Läkarens olika roller och ansvar för patientens läkemedelslista

Ansvaret för ordinationer kan tolkas på olika sätt av olika förskrivande läkare. I en modell beskrivs att en läkare vid ett och samma patient–läkarmöte kan ha skilda roller för olika läkemedel hos en patient. (2 kommentarer)

Korsallergi mellan penicilliner och övriga betalaktam­antibiotika

Grunden till bättre handläggning av patienter med misstänkt allergi mot antibiotika är noggrann utredning och dokumentation. (1 kommentar)

Dags att begrava adrenalin­myten!

Dags att begrava adrenalin­myten!

På 40-talet noterades nekros efter bruk av prokain–adrenalin. Men medlet var farligt på grund av lågt pH (1,0), inte adrenalinet. (10 kommentarer)

Sonotrombolys kan förstärka effekten av intravenös trombolys

Sonotrombolys kan förstärka effekten av intravenös trombolys

Sonotrombolys vid akut ischemisk stroke är en ny lovande behandling som verkar ge minskad funktions- och aktivitetsnedsättning till följd av förbättrad rekanalisering. Detta utan att öka risken för intracerebral blödning.