Denna webbplats vänder sig till läkare

Datorarbete och karpaltunnel-syndrom – inget påvisat samband

Karpaltunnelsyndrom är den vanligaste perifera kompressionsneuropatin med en befolkningsprevalens på cirka 4 procent [1]. Den patofysiologiska grunden för karpaltunnelsyndrom tros vara förhöjt vävnadstryck i karpaltunneln [2], men eftersom den exakta orsaken till detta ofta är okänd (idiopatiskt karpaltunnelsyndrom) har olika orsaksteorier presenterats, däribland arbetsrelaterade handaktiviteter. Dessa har huvudsakligen klassificerats enligt graden av repetitiva rörelser, kraft […]

Feta smällar i BMJ

I januari i år presenterade ministären Gordon Brown ett omfattande strategidokument kring övervikt och fetma: »Healthy weight, healthy lives: a cross government strategy for England« [1]. Regeringen konstaterar att Storbritannien är drabbat av en epidemi med två tredjedelar av den vuxna befolkningen och en tredjedel av barnen antingen överviktiga eller feta. Man prognostiserar att om […]

Lärdomar från coxibernas uppgång och fall

Sune Bergström, Bengt Samuelsson och John Vane fick Nobelpriset 1982 för sina upptäckter av prostaglandinernas effekter. Denna grupp vävnadshormoner visade sig vara involverad i en rad biologiska reglersystem, bl a det inflammatoriska svaret vid vävnadsskada. Kartläggningen av prostaglandinerna ledde till utvecklingen av flera nya läkemedel inom obstetrik, astma och hjärt–kärlområdet. Speciellt uppmärksammade blev hämmare av […]

Nya amerikanska riktlinjer
för behandling av astma

Amerikanska riktlinjer för diagnostik och behandling av astma utgavs under år 2007 i en rapport från en amerikansk (USA) expertgrupp koordinerad av National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI). Sådana expertrapporter har tidigare utkommit 1997 och 2004. Ledare för den aktuella expertgruppen har William Busse varit. Rapporten, som finns tillgänglig som PDF-fil på Internet [1], […]

Vaccin tillräckligt för flertalet, enligt första kontrollerade studien

Postexponeringsprofylax mot hepatit A med immunglobulin (Ig) är mycket effektiv när den ges inom 14 dagar efter exponering; den ger då ett närmast 90-procentigt skydd mot klinisk infektion [1]. Nackdelen med Ig-profylax är att den inte ger ett långvarigt skydd utan bara under den korta tid som de passivt tillförda antikropparna finns kvar i cirkulationen, […]

Blödningstid – endast i specialfall

Hemostasen är, liksom många andra kontrollsystem, mycket komplex och även om vi successivt identifierat »agonister« och »antagonister« är ekvationen inte färdig. Ännu okända faktorer kan finnas. Dessutom kan samspelet mellan faktorer, kofaktorer och hämmare i hemostasen variera beroende på plasmakoncentration och påverkan från andra system såsom inflammatoriska processer. Det är under sådana premisser inte rimligt […]

Hög dödlighet bland hjärtinfarktpatienter som inte vårdats på HIA

Infarktvården har under de senaste decennierna genomgått betydande förändringar, vilket resulterat i markant bättre överlevnadsmöjligheter, minskad morbiditet och förbättrad livskvalitet för patienter med akut koronart syndrom. Åtgärderna att begränsa myokardskadan av ischemi har de senaste decennierna varit det grundläggande behandlingskonceptet [1]. Den framgångsrika infarktvården inleddes på 1960-talet med etablerandet av hjärtinfarktavdelningar (HIA), vilket framför allt […]

Vaccin mot rotavirus kan minska sjukdomsbördan

Barn drabbas av diarré och kräkningar, det vet alla föräldrar. Men att rotavirus enligt internationella studier orsakar 40–60 procent av de fall där barn läggs in på sjukhus med akut diarrésjukdom är inte lika känt. I detta nummer av Läkartidningen presenterar ett svenskt barnsjukhus sin incidens av rotavirus från en säsong. I en studie från […]

Tidig diagnos viktig vid autism

I novembernumret 2007 av Pediatrics [1] presenteras en omfattande genomgång av vad som i dag benämns autismspektrumtillstånd (autism spectrum disorders, ASD). Epidemiologi, orsaker, klinisk bild, aspekter på hur vi uppmärksammar/upptäcker denna barngrupp, utredning och intervention tas upp. Författarna framhåller att autismspektrumtillstånd inte är sällsynta; flertalet barnläkare möter dessa barn, och barnläkare – och allmänläkare och […]

Plötslig spädbarnsdöd behövs som diagnos

Det var en ustyrtelig mængde lag! Kommer ikke kærnen snart for en dag? ––– Nej – Gud om den gør! Til det inderste indre er altsammen lag,– bare mindre og mindre. – Naturen er vittig! (Ibsen H. Peer Gynt. Köpenhamn; 1902) Sedan 1990-talet har vi sett incidensen av plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS) […]

Klinisk bedömning får avgöra!

Frågan om screening för och behandling av subkliniska tyreoideafunktionsrubbningar (avvikande koncentration av TSH [tyreoideastimulerande hormon] och koncentration av tyreoideahormon inom referensintervallet) har diskuterats livligt de senaste åren. Orsaken till detta stora intresse är framför allt de hälsovårdsekonomiska aspekterna – tillståndet är mycket vanligt. Framför allt är prevalensen av subklinisk hypotyreos hög, omkring 4–8 procent beroende […]

»Sjuk eller frisk« i rättspsykiatrisk mening

Svåra våldsbrott har åter aktualiserat frågan om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Det kan därför vara angeläget att beskriva ramen för vår nuvarande lagstiftning. Vid en reform som trädde i kraft den 1 januari 1992 fick den svenska brottsbalkens påföljdsregler för psykiskt störda lagöverträdare sin nuvarande utformning. En viktig nyhet var att samma begrepp infördes […]

Nytta måste balanseras mot skada

Ungefär 2000 kvinnor i Sverige utsätts varje år för våld från sin partner under graviditeten och året därefter. Utan tvivel är förekomsten av våld hög och oacceptabel. Många mödrahälsovårdscentraler i Sverige har infört screening för våld. Barnmorskor frågar alla blivande mödrar om de utsatts för våld från sin partner. Frågorna upprepas till dem som svarat […]

Nya studier manar till eftertanke

Vid såväl typ 1- som typ 2-diabetes är den glukosmetabola rubbningen central för sjukdomsprocessen, och den innebär avgörande effekter på metabolism, organfunktion samt risk för diabeteskomplikationer [1]. Det är därför en logisk tanke att en korrigering av hyperglykemi med automatik leder till lägre risk för framtida ohälsa. Detta är visat för typ 1-diabetes i framför […]

Många mår dåligt efter att ha gjort fel i vården

Waterman och medarbetare har beskrivit resultaten av en stor enkätundersökning kring de emotionella konsekvenserna av felhandlingar (medical errors) för läkare i USA och Kanada [1]. Av 4990 inbjudna läkare deltog 3171 (64 procent) i studien. De representerar internmedicin, pediatrik, allmänmedicin och kirurgi. De flesta av oss som har arbetat i någon av de kliniska specialiteterna […]

P-piller ger varaktigt skydd
mot cancer i äggstockarna

Kombinerade p-piller introducerades i Sverige 1964 och blev snabbt den vanligaste preventivmetoden bland unga kvinnor. Mer än 90 procent av kvinnor i Sverige beräknas någon gång ha använt p-piller [1]. Medan medianåldern för det första samlaget är 16–17 år, är medianåldern för första barnet i Sverige omkring 29 år. P-piller har kommit att bli en […]

Medicinsk pedagogik blir evidensbaserad

Hälso- och sjukvård ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad medicin (EBM) är numera en självklarhet. Kommande generationer av läkare och annan sjukvårdspersonal förses med EBM-verktyg för att de ska kunna ta till sig ny kunskap och kritiskt granska ny information. Det faller sig således naturligt att även utbildning av framtidens medarbetare borde bedrivas […]

Aortaklaffbevarande kirurgi är komplicerad

Behandling av klaffstenoser – och då framför allt mitralisstenoser – var aktuellt redan på 1920-talet med hjälp av den slutna kommissurotomin, antingen digitalt eller med dilatator. Med introduktionen av extrakorporeal cirkulation och öppen hjärtkirurgi på 1950-talet öppnades möjligheten till rekonstruktion av klaffinsufficienser. Den dominerande orsaken till klaffinsufficiens på den tiden var reumatiskt vitium, där klaffbladen […]

Livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn

Hyperaktivitet är relativt vanligt i barnaåren, men orsakssambanden är oklara. Bland annat har olika ämnen och tillsatser i livsmedel – tex fosfat, glukos, laktos, konserveringsmedel och färgämnen – i olika studier associerats med ökad hyperaktivitet hos barn med hyperaktivt beteende. Detta uppmärksammades för cirka 30 år sedan av Feingol som också har fått ge namn […]

Vissa eponymer etiskt tvivelaktiga

Det har länge funnits ett behov inom vetenskapen av att förenkla terminologin och med ett samlande uttryck eller namn täcka in ett problemområde eller ge namn till en mätbar enhet. Från fysiken har vi namnen/begreppen Newton, Pascal, Curie, Ångström liksom Einsteins relativitetsteori, bara för att nämna några exempel. Detta innebär samtidigt att man hedrar upptäckaren/forskaren, […]