Figur 1. Ålders- och könsstandardiserad prevalens per 100 000 invånare/län år 2013 när sarkoidos definierades som ≥ 2 läkarbesök med ICD-kod för sarkoidos.

Egenreferat. Sarkoidos är en inflammatorisk sjukdom som i 90 procent av fallen drabbar lungorna och/eller intratorakala lymfkörtlar, men i stort sett kan vilka organ som helst drabbas. Trots framsteg vad gäller förståelse av immunologiska mekanismer och genetiska faktorer är orsaken fortfarande okänd. Botande behandling saknas. Inflammationsdämpande läkemedel ges ändå ofta i ett försök att bromsa sjukdomen. Den kan progrediera ändå och leda till lungfibros med respiratorisk insufficiens. Skillnader över tid, mellan regioner, kön och inte minst åldersskillnader kan ge viktig information om uppkomstmekanismer och etiologiska agens.

Data från det svenska Patientregistret (slutenvård 1964–2013, öppenvård 2001–2013) användes för att skatta incidens och prevalens [1]. Individer över 18 års ålder med någon av ICD-koderna för sarkoidos inkluderades. Data samkördes med Befolknings-, Utbildnings- och Läkemedelsregistren.

Olika definitioner för prevalens och incidens testades. Den mest liberala definitionen krävde bara ett läkarbesök med ICD-kod för sarkoidos och den striktaste krävde utöver minst två läkarbesök att patienten även fått behandling utskrivet.

När sarkoidos definierades som fler än två läkarbesök blev prevalensen 160/100 000 (variation 152–215) och den årliga incidensen 11,5/100 000 invånare. Högst var prevalensen i den nordvästra delen och lägst i sydöstra delen av Sverige (fig 1).

Incidensen ändrades inte under tidsperioden. Medelåldern vid diagnos var 50 år och 55 procent var män. Män insjuknade tidigare, incidensen var högst i åldersspannet 30–50 år, emedan den för kvinnor var högst mellan 50 och 60 år.

Detta är den hittills största epidemiologiska studien över sarkoidos. Incidensen är något lägre än vad som tidigare rapporterats, där fallen delvis identifierades genom en allmän screening [2]. Vi inkluderade patienter som diagnostiserats i öppen- eller slutenvård, vilket troligen innebär att framför allt patienter med symptom inkluderats. Förekomsten kan därför ha underskattats något.

Att män insjuknar vid en lägre ålder kan tänkas bero på att de i större utsträckning exponeras för miljöfaktorer av betydelse, alternativt att kvinnliga könshormoner skyddar mot sarkoidos. Den senare tesen styrks av observationer av att sarkoidos oftast lindras under graviditet och att ett sent klimakterium är associerat med lägre incidens.

Huruvida skillnaden i prevalens förklaras av miljöfaktorer eller att befolkningen i nordvästra Sverige har gemensam genetisk komposition som kan medföra en ökad risk är inte klarlagt. Fler studier inom fältet är planerade.