Egenreferat. Högt blodtryck är en av de viktiga riskfaktorerna för hjärt–kärlsjukdom hos individer med diabetes. Hjärt–kärlsjukdomar står för merparten av den ökade sjukligheten och dödligheten vid diabetes.
Under 2015 höjde Socialstyrelsen det rekommenderade behandlingsmålet i nationella riktlinjer för systoliskt blodtryck från under 130 mm Hg till under 140 mm Hg. Tidigare har flera internationella riktlinjer ändrats på samma sätt.
Forskningen kring blodtrycksbehandling vid diabetes är omfattande, men det har varit ont om konklusiva randomiserade studier. Av stor betydelse för ändringen av riktlinjerna är några stora observationsstudier som visat ett J-format samband mellan blodtryck och risk, alltså att både lågt och högt blodtryck är förenat med riskökning. Annan sjuklighet kan dock orsaka både det låga blodtrycket och komplikationerna, vilket kan vara svårt att korrigera för statistiskt. Problem kvarstår även vid metaanalyser. Svårigheten förstärks också av att observationsstudierna oftast baseras på data som samlats in i kliniska studier av patienter med hög risk för komplikationer.
Nationella diabetesregistret har utvecklats till en unik resurs för förbättring av diabetesvården eftersom det omfattar nästan alla individer med diabetes i ett helt land. Detta gör det möjligt att, i kombination med Patientregistret och Läkemedelsregistret, statistiskt korrigera för annan sjuklighet i mycket högre utsträckning än i tidigare studier.
I en ny studie av 187 000 individer i Sverige med typ 2-diabetes exkluderade vi de allra äldsta patienterna och de med tidigare allvarliga sjukdomar samt korrigerade för kliniska data och läkemedel [1]. Vi fann att det J-formade sambandet övergick till ett nästan linjärt samband mellan systoliskt blodtryck och risk för flera hjärt–kärlkomplikationer när vi korrigerade för annan sjuklighet. Ju lägre systoliskt blodtryck vid start, desto lägre risk för hjärt–kärlkomplikationer. Ett systoliskt blodtryck mellan 110 och 119 mm Hg innebar 18 procents lägre risk för icke-fatal hjärtinfarkt eller stroke jämfört med ett blodtryck mellan 130 och 139 mm Hg.
Det kvarstod dock en ökad risk för hjärtsvikt och död hos patienter med de lägsta blodtrycken. En separat analys talar dock för att detta samband snarare beror på andra sjukdomar än intensiv blodtrycksbehandling.
Våra resultat kompletterar och stöder resultaten från de randomiserade studierna ACCORD BP och SPRINT, som talar för att mer intensiv blodtrycksbehandling än i de nuvarande rekommendationerna ger ytterligare skydd mot allvarliga hjärt–kärlhändelser [2, 3]. Det är vår uppfattning att vår studie ger ytterligare skäl att revidera behandlingsrekommendationerna för blodtryck vid diabetes.