Hög tid att skrota begreppet demens
Begreppet demens är förlegat. Kognitionsbegreppet beskriver bättre vilka funktioner som påverkas vid sjukdom och kräver ett tydligare ställningstagande till varför hjärnan är påverkad, skriver Moa Wibom och Madelene Johanzon.
Uppmaning till primärvårdsläkare: Gör uppror! Ta ledningen!
Nyligen beskrev signaturen Nisse i DN konsten att kontakta sin husläkare. Beskrivningen är så lagom lustig, eftersom det inte är en nidbild utan verkligheten. Förstår svenska läkare hur urbota dumt detta är? undrar Gunnar Nyberg, docent och tillika patient.(8 kommentar)
Låt post covid bli starten för biopsykosocialt kunskapslyft
Låt oss agera med eftertanke när vården organiseras för patienter med post covid. Skapa gärna forskningscentrum, men för att kunna dra viktiga lärdomar bör de ha ett brett perspektiv med hög kompetens inom såväl biomedicinska som psykologiska och sociala områden, skriver David Gyll och Carl Sjöström.(3 kommentar)
Läkarnas tyngd behövs för att uppnå rökfritt Sverige
Läkarkårens tyngd behövs i arbetet med att förpassa rökningen till det förflutna. »Vaccinet« mot tobakspandemin är att stoppa nyrekryteringen – behandlingen är stöd till rökstopp. För att lyckas krävs en mix av samhälleliga och individanpassade insatser, skriver Ellen Brynskog och medförfattare.
Apropå! SGLT2-hämmare vid avsaknad av diabetesdiagnos
Då glukosuri ökar risken för urinvägsinfektion kan det vara motiverat att använda urinstickor vid screening för detta tillstånd hos patienter med SGLT2-hämmare, men flytta fokus från uringlukos till urinnitrit och urinleukocyter vid tolkning av stickorna, skriver Anders Larsson och medförfattare.(2 kommentar)
Prekonceptionell vård behövs i Sverige
Prekonceptionell rådgivning bör starta tidigt, kunna erbjudas till fler kvinnor och män samt ingå i barnmorskans ordinarie arbetsuppgifter såväl lokalt, regionalt som på riksnivå. Även andra vårdgivare/yrkeskategorier bör delta i arbetet med att främja ungas hälsa inför graviditet, skriver Maria Ekstrand Ragnar och medförfattare.(1 kommentar)
Läkemedel förorenar våra vatten – läkare bör agera
Sveriges största dricksvattentäkter är förorenade med miljögifter som är svåra att bryta ner. Läkemedelsrester passerar i dag rakt genom landets vattenreningsverk. Det finns en hel del läkare kan göra för att minska miljöpåverkan från läkemedel, skriver Bertil Hagström och Sven Langworth. (4 kommentar)
Coronapandemin gör att regionfrågan på nytt blir aktuell
Det ska bli väldigt spännande att ta del av Coronakommissionens andra delbetänkande – som ska analysera hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet. Kanske blir det där som planerna för den framtida svenska sjukvårdsstyrningen kommer att utkristalliseras, skriver Tomas Bro.(1 kommentar)
Slutreplik: Evidens krävs för alla nya metoder
Vi håller med om att endoskopisk sleeve-gastroplastik är under utveckling och att fler studier krävs innan metoden ska erbjudas som rutinbehandling (utanför studier) av patienter med obesitas, skriver Henrik Thorlacius och medförfattare, som svar på en kommentar till deras översikt i Läkartidningen
Evidens krävs vid nya endoskopiska metoder
Till dess att en stabil evidensgrund etablerats anser vi att endoskopisk gastroplastik bör betraktas som experimentell och därmed utföras inom ramen för kliniska studier som inkluderar beredskap att hantera akuta kirurgiska komplikationer som blödning eller perforation, skriver Erik Stenberg och medförfattare i denna replik på en översiktsartikel i LT.
Så hittar vi tillbaks till fruktbart samarbete oss läkare emellan
Om inte vi kollegor orkar visa generositet och respekt för våra olika uppdrag och deras inneboende svårigheter, hur ska vi då kunna få andra att göra det? Andreas Thörneby och medförfattare vill synliggöra frågan om hur läkare agerar mot varandra. (10 kommentar)
Apropå! Att bli den doktor man vill vara
I dag ställs stora krav på både unga och mer erfarna läkare. Arbetet måste gå snabbt och utföras väl. Att då och då stanna upp och reflektera över sina upplevelser är nödvändigt. Balintgrupp är en av flera reflektionsmöjligheter i vården, skriver Elsa Lena Ryding och Anders Birr.
Socioekonomiska riskfaktorer bör beaktas i kvalitetsregister
Jämlik hälsa och sjukvård är inte kvalitetsregistrens primära ansvar, men de har förutsättningar att kunna bidra till medvetenhet om socioekonomiska faktorers betydelse och därmed öka kvaliteten och jämlikheten inom svensk sjukvård, skriver Sten Axelsson Fisk och medförfattare.(3 kommentar)
Sömnregistrering hemma fungerar
Sömnregistrering i hemmet är ett fullgott och kostnadseffektiv alternativ. Sömnundersökning kan komma fler barn till gagn och ligga till grund för beslut om operativ åtgärd eller andningsstöd, skriver en grupp författare i en replik på en ABC-artikel i LT.(3 kommentar)
Regering och riksdag måste ta initiativ till att ställa om vården
I en lång rad utredningsdirektiv, propositioner och riksdagsbeslut redovisas insikter och kunskaper om brister inom vården. Det är nu angeläget att regering och riksdag tar initiativ till att omorganisera hälso- och sjukvården, skriver Magnus Isacson och Jonas Sjögreen, nuvarande respektive tidigare ordförande i SFAM.(1 kommentar)
Nyttan av en preliminär debattartikel
Olle Hellström tycker att det är tråkigt att han själv och äldre kollegor under sin aktiva tid inte kunnat påverka dem som styr och vakar över allmänläkarutbildningen. Vad hade vi kunnat göra, och vad kommer de som nu ser patienten först att kunna göra bäst och effektivast med mer komplett kunskap?
Mörkertal fördunklar smittskyddsläget
Efter snart ett år med coronapandemin bygger vår kunskap om covid-19 i hög grad på vad som händer i vården, snarare än i befolkningen. De svenska befolkningsstudier som ändå görs visar på orimliga mörkertal. Det förklarar till viss del varför smittspridningen är svårbedömd, skriver Tom Andersson.(3 kommentar)
Vem vinner: viruset eller människan?
Om inte vaccinationerna hinner nyttjas nu utan coronaviruset i stället får möjlighet att hinna undkomma immunförsvaret genom en mängd slumpmässiga mutationer som påverkar spike-proteinet riskerar situationen att bli ohållbar, skriver Torgny Stigbrand.(1 kommentar)
Vaccination mot covid – rätt personer vid rätt tillfälle
Vaccination ett viktigt redskap mot sars-cov-2 i den besvärliga situation vi befinner oss i. Vaccination av riskgrupper bör genomföras skyndsamt, medan omfattande vaccination av icke-riskgrupper bör göras efter tydliga bedömningar av risk–nytta i respektive åldersgrupp, skriver Magnus Rasmussen och Anders Björkman.
Att hoppa utan fallskärm och möta coronavirus utan munskydd
Randomiserade kontrollerade försök är ett av de viktiga redskapen för att förbättra hälsa och vård. I covid-19-pandemin har de varit, och är, av stor betydelse för att utveckla de vacciner som snart kommer att skydda oss mot sars-cov-2, skriver Holger Rootzén.(11 kommentar)