Många kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer missas

Många kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer missas i dag

Samhället har mycket att vinna på att fånga upp kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer, både i form av minskade vårdkostnader och minskat personligt lidande. Detta kan uppnås genom att göra genetisk testning tillgänglig för fler kvinnor, skriver Anna Hellquist och Eva Rudd.

Läkare behöver öka sina kunskaper om antibiotika

Läkare behöver öka sina kunskaper om antibiotika

Den globala kampanjen World Antimicrobial Awareness Week anordnas årligen i november för att öka medvetenheten kring resistensutveckling och uppmuntra till ändrade beteenden. Utöver att endast förskriva antibiotika när det krävs, och anmäla antibiotikaresistens till smittskyddsläkare, har vi som vårdgivare en pedagogisk roll att spela, skriver Rebecka Kaplan Sturk.

Hoppas NT-rådet med »adekvat« menar större satsning på terapier

Vi välkomnar Gerd Lärfars (ordförande i NT-rådet) svar på vår debattartikel om esketamin i form av nässprej (Spravato). Gerd Lärfars skriver att NT-rådet håller med om att det finns stora osäkerheter kring Spravato vad gäller effekt och risker både på kort och lång sikt och att kostnaden är hög för behandlingen«. Men varför då utvidga indikationen, frågar sig Göran Högberg och Sven Bremberg i denna slutreplik.

Låt nya riktlinjer bli en vändpunkt för ME/CFS-behandling

Låt NICE:s nya riktlinjer bli en vändpunkt för ME/CFS

Nyligen publicerade brittiska National Institute for Health and Care Excellence nya riktlinjer för behandling av myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom. Låt detta bli en vändpunkt för bemötandet av patienter med ME/CFS, och hur man talar om sjukdomen i offentligheten, skriver Sten Helmfrid och medförfattare. (2 kommentarer)

Tillförlitliga data om barns tillväxt finns i register

Tillförlitliga data om barns tillväxt finns i register

I dag finns individdata för över 71 000 barn från 92 barnhälsovårdsenheter i tre regioner, med olika demografisk profil i Svenska barnhälsovårdsregistret. Medel för att säkra registrets framtid bör skyndsamt avsättas, skriver Anna Fäldt och Anton Holmgren.

Högkänslig personlighet – detsamma som migränpersonlighet?

Högkänslig personlighet – detsamma som migränpersonlighet?

Att tidigt identifiera patienter med högkänslighet och eventuell koppling till migrän innebär att de kan få en annan förståelse av sina symptom samt att vi kan minska risken för kronisk migrän och ökad psykisk sjuklighet, skriver Håkan Enbom och Inga Malcus. (2 kommentarer)

Kunskapsprovet för läkare från icke EU-land bör granskas

Granska kunskapsprovet för läkare från icke EU-land

Kunskapsprovet för läkare från icke EU-land behöver granskas ur ett studenträttsligt perspektiv av Universitetskanslerämbetet, och en begäran om detta är inskickad, skriver Susanne Rylander och medförfattare. (3 kommentarer)

NT-rådet: Kraftigt återhållsam användning av Spravato

NT-rådet rekommenderar kraftigt återhållsam användning av Spravato

NT-rådet rekommenderade en kraftigt återhållsam användning av Spravato redan när den första indikationen godkändes. Vår bedömning är att användningen varit begränsad och att rekommendationen efterlevts. Men vi håller med om att det finns osäkerheter vad gäller effekt och risker, skriver NT-rådets ordförande Gerd Lärfars i denna replik på en debattartikel av Göran Högberg och Sven Bremberg.

Esketamin får ny indikation på svag grund 

Esketamin får ny indikation på svag grund 

NT-rådet publicerade i juni 2021 ytterligare en indikation för esketamin i form av nässprej (Spravato). Rådet rekommenderar esketamin även vid »psykiatriska nödsituationer«. Det är uppenbart att den nya indikationen omfattar en stor grupp patienter vid psykiatriska avdelningar, skriver Göran Högberg och Sven Bremberg. (2 kommentarer)

Stamcellsenteroider ger en unik möjlighet att studera virusinfektioner

Stamcellsenteroider ger unik möjlighet studera infektioner

Linköpings universitet och kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping har ett samarbete där patienter som ska genomgå gastrisk bypass-operation tillfrågas om att lämna en tarmbiopsi till forskning. Det är en unik möjlighet att kunna studera infektioner genom att använda frisk tunntarm, skriver forskarna.

Apropå! Det var aldrig tal om att gipsa »tills vidare«

Apropå! Det var aldrig tal om att gipsa »tills vidare«

Patienter upplever ofta ett behov av att »vila upp sig«. Inte sällan uppstår en pedagogisk utmaning när min bedömning av behovet inte är densamma som patientens, skriver Dan Lindman som här funderar över risken med att immobilisera en kognitiv funktion med en sjukskrivning. (2 kommentarer)

Vilseledande i Fass om klamydia och amoxicillin

Vilseledande i Fass om klamydia och amoxicillin

Amoxicillin är ett välbeprövat och väldokumenterat alternativ under graviditet. För att ta bort osäkerheten vid förskrivning av amoxicillin vid klamydia hos gravida skulle det vara välgörande att Fass uppdateras på denna punkt.

Hur långt ska vi gå för att rädda ett foster?

Hur långt ska vi gå för att rädda ett foster?

Förlossningsvården i Sverige ändrar praxis. Kvinnor som passerat 40 graviditetsveckor rekommenderas igångsättning i vecka 41 i stället för som tidigare vecka 42. Induktion är besvärligt för patienten och resurskrävande för vården. Den mer principiella frågan är om förlossningsvården i Sverige ska »medikaliseras« ytterligare, skriver Ulla Waldenström och Kaj Wedenberg. (3 kommentarer)

Patienter med iNPH riskerar att dö i förtid i väntan på behandling

Patienter med iNPH riskerar att dö i väntan på behandling

En shuntoperation förlänger livet med 2,2 år och ger i genomsnitt 1,7 kvalitetsjusterade levnadsår. Vinsten med operation minskar om väntetiden till behandling förlängs. Kan samhället acceptera att många patienter med det behandlingsbara tillståndet iNPH försämras, eller till och med dör i förtid, i väntan på operation? Det undrar Kerstin Andrén och medförfattare.

Apropå! Det vetenskapen säger om vaccin

Apropå! Det vetenskapen säger om vaccin

Det är nu viktigare än någonsin med korrekt, lättförståelig information om vacciner. Kungl Vetenskaps­akademien har med hjälp av en expertgrupp tagit fram två informationsskrifter om vacciner som vi hoppas att våra kollegor kommer att ha användning av i sin kliniska verksamhet, skriver Susannah Leach och Ann-Mari Svennerholm. (1 kommentar)

Vetenskapligt råd i E-hälsa bör innefatta fler perspektiv

Vetenskapligt råd i e-hälsa bör innefatta NHV och barnperspektiv

Det är viktigt att skynda på omsättningen av forskningsresultat, stärka digitala säkerhetsnivåer och samla evidens kring betydelsen av e-hälsa för såväl patienten som vårdorganisationen. Vi vill gärna kunna utbyta och förankra forskningsresultat och erfarenheter med andra forskare, förvaltningar och myndigheter inom ramen för ett nationellt råd, skriver Pernilla Stenström och medförfattare.

Kardiogenetiska nätverket betonar vikten av samverkan

Kardiogenetiska nätverket vill betona vikten av samverkan

Det finns numera minst en kardiogenetisk mottagning i varje region dit man som läkare kan vända sig för diskussion och stöd. Vi behöver varandra för att säkerställa bästa möjliga handläggning och vård av familjer med kardiogenetiska sjukdomar, skriver Pyotr Platonov och Anneli Svensson.

Läkares professionella bedömningar ska granskas av likar

Viktigt att läkares medicinska bedömningar granskas av likar

Det finns ett systemfel i nuvarande myndighetsutövning gällande läkares medicinska bedömningar. Myndighetsutövningen vittnar om den devalvering av medicinsk praktik och vetenskap som sjukvårdspolitiker och Myndighetssverige ägnar sig åt. Likar ska bedömas av likar, skriver Lars Jacobsson. (7 kommentarer)

Kunskapsluckor om cannabisbaserade läkemedel

Stora kunskapsluckor om cannabisbaserade läkemedel

Många patienter med smärta ställer frågor om cannabis och cannabisrelaterade läkemedel, förmodligen på grund av beskrivningar i medierna om god effekt vid långvariga smärttillstånd. I en systematisk översikt dras slutsatsen det inte finns någon evidens för att behandla patienter med långvarig smärta med denna typ av läkemedel, skriver Emmanuel Bäckryd.

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom leder till att deprimerade patienter i Sverige får vård på tvärs mot vetenskapen, med sämre behandlingsresultat och ökade samhällskostnader som följd, skriver Peter Ankarberg. (4 kommentarer)

1 2 3 105