Vi håller med Stefan Willers om att det svenska snusandet inte är ett trivialt problem som ska lämnas opåtalat [1]. Willers är i dagsläget en av endast två läkare (!) i hela Sverige som har tobaksavvänjning som uppdrag i sin tjänst och förtjänar därför att lyssnas på. När man betänker att tobaksbruket är vår största enskilda orsak till ohälsa och förtida död finns det verkligen skäl att fråga hur svensk hälso- och sjukvård prioriterar sina insatser. Kostnaderna för att i decennier vårda patienter med kroniska tobaksskador blir ofantliga, då enbart KOL-sjukdomen år 2010 kostade 13,9 miljarder kr [2].

Willers bjuder in till en debatt om vad vi kan göra för de nikotinberoende som inte röker, samtidigt som han låter förstå att rökarna får den hjälp de efterfrågar. Till skillnad från Willers menar vi att rökavvänjningen fortfarande fungerar långt under önskvärd nivå. I Lund, där Willers verkar, kan man glädja sig åt en välfungerande verksamhet, medan man får leta efter motsvarande i andra landsting. Man skulle till och med kunna använda den av Willers åberopade statistiken för att styrka den misstanken.

Antalet recept (talande för läkares engagemang) på nikotinläkemedel minskade från 2011 till 2013 med nästan 20 procent. Willers nämner själv nikotinbrukarnas svaga intresse för avvänjning, och då är det inte konstigt att vårdens intresse är svalt. Det bristfälliga vetenskapliga underlaget för verksamma snusavvänjningsmetoder hämmar självklart också intresset. Mer forskning behövs!  

Vi delar Willers oro över att nikotinprodukter av allehanda slag sköljer över oss. Här har läkarkåren en uppgift att »bry sig om«.  Det kan till exempel gälla att kräva ökad reglering av snusprodukter som genom utformning och smaktillsatser visar vilka de tänkta målgrupperna är, eller att kräva snabb reglering av e-cigaretter, som nu hotar att riva upp den denormalisering av rökbeteendet som är ett viktigt och allmänt accepterat inslag i det förebyggande arbetet.

Vi påstår ändå att rökningen är »värstingen« som vi bör bekämpa med största kraft. Mer än 20 procent rökare i Sverige – 1,6 miljoner individer – är alldeles för många, och kampen mot rökningen har ett folkligt stöd som kan utnyttjas. Vi menar att »Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025« är den väg vi bör gå [3].

Vi hoppas förstås att Stefan Willers upprop kan väcka yngre kollegers intresse och få dem att engagera sig i denna bokstavligen livsviktiga fråga.