Tabell I.

Kostnaderna för smittsamma sjukdomar har diskuterats i årtionden men är svåra att beräkna [1]. Här finns både direkta och indirekta kostnader, och det görs olika beräkningar olika gånger. Strax före jul 2014 presenterade Folkhälsomyndigheten nya siffror där man beräknat den totala kostnaden för multiresistenta bakterier i vården till omkring 160 miljoner kronor per år [2]. Vi som jobbar praktiskt i regioner och landsting med dessa problem satte nästan lussebullen i halsen när vi såg den summan. Den är inte realistisk och tar inte hänsyn till indirekta kostnader, vilka är stora. 

I början av 2014 hade vi i Örebro ett utbrott av MRSA-bakterier på neonatalavdelningen, något som förekommit på flera håll i landet de senaste åren. Vi har gjort en beräkning av våra kostnader.  

Utbrottet orsakade lindriga kliniska infektioner hos två nyfödda, en ögoninfektion och en postoperativ sårinfektion, som båda gick att behandla utan intravenösa antibiotika. Initialt smittades åtta barn, åtta föräldrar och tre ur personalen. Ytterligare några föräldrar smittades när barnen kommit hem.

Omgivningsodlingar togs och storstädningar genomfördes upprepade gånger. På grund av intagningsstopp flyttades förlossningar, barn och mammor till andra sjukhus. Kohortvård och övertid ökade personalkostnaderna. Avdelningsrutiner förbättrades. Nyfödda i behov av intensivvård fick flyttas till andra sjukhus. Extrakostnaden för utbrottet, som kunde hävas på tre månader, uppgick till mer än 2 miljoner kronor (Tabell I). Noteras ska dock att alla kostnader för oss inte med automatik gav en ökad samhällskostnad. Vid köpt utomlänsvård får ju en annan region eller ett annat landsting motsvarande inkomst.

År 2006 hade vi i Örebro ett MRSA-utbrott vid ett kommunalt äldreboende där den sammanlagda kostnaden beräknades till 950 000 kronor [Ann-Sofi Bergqvist, pers medd; 2014). Inga sjukskrivningskostnader har tagits med i dessa beräkningar. I andra sammanhang kan sjukskrivningar ge betydande merkostnader. Även ersättning via patientskadeförsäkringen kan uppgå till substansiella kostnader för samhället. 

År 2012 vårdades i Örebro en patient som infekterats med en panresistent Acinetobacterbakterie vid utlandssjukvård. Patientens tillstånd krävde sjukhusvård i ett års tid till en betydande kostnad. 

Med dessa exempel från en medelstor region/medelstort landsting vill vi påstå att den sammanlagda kostnaden för vård i Sverige på grund av multiresistenta mikroorganismer med all sannolikhet vida överstiger 160 miljoner kronor per år. 

Det är viktigt att man inte hamnar fel med kostnadsbedömningen av detta vårdproblem som inte tycks minska.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.