Personer med diabetes löper ökad risk att drabbas av svåra komplikationer i form av exempelvis njurskador, ögonskador, stroke, hjärtinfarkt och cirkulationsstörningar som kan kräva amputation. Dessa komplikationer orsakar stort lidande för dem som drabbas, och innebär också stora samhällskostnader. Det finns flera sätt för hälso- och sjukvården att förebygga allvarliga komplikationer vid diabetes, ett av de mest effektiva är att säkerställa att personer med diabetes inte har alltför högt blodtryck.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer [1] som publiceras/publicerats i dagarna får behandling av högt blodtryck högsta prioritet vid såväl typ 1- som typ 2-diabetes. Behandling kan antingen ske genom att ge personen stöd att förändra ohälsosamma levnadsvanor, exempelvis genom råd och stöd till ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor, eller med hjälp av läkemedelsbehandling.

Målet för de allra flesta personer med diabetes bör vara ett blodtryck under 140/85 mm Hg, även om en individuell anpassning av behandlingsmålet alltid ska ske utifrån personens specifika situation. För yngre personer med diabetes och vid förhöjd äggviteutsöndring i urinen (makroalbuminuri) kan ett lägre blodtrycksmål vara aktuellt, för äldre personer och personer med många läkemedel bör ett högre mål övervägas för att förebygga risken för blodtrycksfall och andra oönskade effekter.

Socialstyrelsen har under arbetet med de nationella riktlinjerna tagit fram indikatorer för att möjliggöra en uppföljning av andelen personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes som når ett blodtryck på under 140/85 mm Hg. Vi har också fastställt målnivåer [2] för dessa indikatorer. Målnivåerna är satta på gruppnivå och anger hur stor andel av personer med diabetes som bör kunna nå ett blodtryck under 140/85 mm Hg. I arbetet med målnivåer har såväl vårdprofessioner som huvudmän och patientföreträdare deltagit aktivt. Vi bedömer att 90 procent eller fler av personerna med typ 1-diabetes, samt 65 procent eller fler av personerna med typ 2-diabetes bör kunna nå ett blodtryck under 140/85 med rätt insatser från hälso- och sjukvården.

Uppgifter från den utvärdering [3] som Socialstyrelsen genomfört parallellt med riktlinjearbetet visar att endast 77 procent av personerna med typ 1-diabetes och 55 procent av personerna med typ 2-diabetes nådde det önskvärda blodtrycket under 2013. Variationerna mellan landstingen var också stora vilket indikerar att behandlingen av högt blodtryck hos personer med diabetes inte är jämlik över landet.

Sammantaget skulle ytterligare 35 000 personer med diabetes behöva insatser från hälso- och sjukvården för att sänka sitt blodtryck och därmed minska risken för allvarliga komplikationer och för tidig död. Insatserna bör i första hand omfatta rådgivning för att förändra ohälsosamma levnadsvanor [4], men vid behov även läkemedelsbehandling. Det är också av största vikt att hälso- och sjukvården följer upp effekterna av behandlingen och vid behov justerar den för att säkerställa önskad effekt och därmed spara liv och lidande.