Året är 1960 och bilden är tagen i Hanna Göranssons välsorterade tobaksaffär på Hornsgatan 172 i Stockholm. Foto: Lennart af Petersens (1913–2004)

I Sverige säljs alkohol i särskilda specialbutiker. Detta motiveras av alkoholens skadeverkningar. Rökningens skadeverkningar är minst lika stora och mindre omdiskuterade. Finns det anledning att återvända till den tid då tobaksförsäljningen skedde i special­butiker särskilt avsedda för ändamålet? Det skulle begränsa tillgängligheten samt göra det lättare att på ett systematiskt sätt informera om rökningens risker och kontrollera spridningen av rökning i yngre åldrar.

I Socialstyrelsens hälsodataregister [1] återfinns 2010–2012 minst cirka 12 000 dödsfall och 100 000 nyinsjuknanden årligen som kunde härledas till rökning. Det innefattade enbart skador hos rökare själva och inte indirekta effekter på omgivningen. De stora sjukdomarna lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtinfarkt och stroke stod för två tredjedelar av de rökrelaterade dödsfallen och omkring 40 procent av sjukligheten. Åtminstone för den vanligaste rökskadan KOL [2] var sjukligheten underskattad beroende på den fördröjning som sker innan dessa patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. 

Det tar upp till 30 år innan rökningen ger allvarliga skador [3]. Omkring 1980 rökte en tredjedel av den svenska befolkningen. I dag närmar vi oss en tiondel (11 procent hos män och 12 hos kvinnor) [4, 5]. Stora minskningar har också setts i i andra delar av Västeuropa, USA, Australien och Kanada [6-9]. Eftersom rökningen har minskat kraftigt kommer vi att se en framtida minskning av antalet drabbade. Men utvecklingen har stannat av under de senaste åren, och en viss oro för ökad rökning i den yngsta generationen är motiverad [1]. 

Regeringen har ­nyligen lanserat en utredning med målsättningen att eliminera rökningen fram till år 2025 [10]. Få vill invända mot ett sådant politiskt mål, men man kan alltid diskutera vägen dit. Regeringen vill utreda tre åtgärder för att nå målet: exponeringsförbud för tobak i butiker, så kallade neutrala cigarettpaket och förbud mot rökning på vissa platser utomhus. 

Man kan diskutera evidensen för dessa eller alternativa reformer. Hur inverkar de på rökningen i allmänhet? Leder rökförbud, exponeringsförbud och förpackningsrestriktioner till en minskning av rökning som gynnar rökares egen hälsa och hämmar nyrekryteringen?

Det är svårt att utvärdera policyåtgärder, men historiskt genomförda informationsinsatser, restriktioner och prispolitik verkar ha lett till minskad konsumtion och färre rökare [11]. Införandet av neutrala cigarettpaket är för nytt för att långtidsuppföljningar av dess effekter ska ha kunnat göras, men inledande studier indikerar attitydförändringar hos både unga och vuxna med minskad benägenhet för rökstart [12, 13].

Finns det evidens för indirekta hälsoeffekter på omgivningen? Är även exponering utomhus för så kallad environmental tobacco smoke skadlig? De studier som finns visar att utomhusluften på platser som påminner om inomhusmiljöer, till exempel busskurer med väggar och tak, eller i folksamlingar med många samtidiga rökare, blir sämre i samband med rökningen, men detta avtar relativt snabbt [14]. Några studier har påvisat förhöjningar av nikotin­nivåer hos personer som stått nära rök­are utomhus [15]. Men knappast några studier kan på ett invändningsfritt sätt belägga att detta medför långsiktiga skadeverkningar för icke-rökarna.

Utöver evidens om effekter finns också frågor av allmän politisk och etisk karaktär. Har rökare rätt att besvära sin omgivning? Har icke-rökare rätt att diktera (miss)bruket hos andra även utomhus? Ska särskild hänsyn tas till exempelvis allergiker, barn och andra som besväras särskilt mycket av en rökig omgivning? Kommer regleringar som riktar sig mot rökare att efterlevas? Hur ska överträdelser bevakas och ska de beläggas med straffrättsliga påföljder?

Åtgärder som inriktas mot producenter och distributörer kan vara lättare att motivera än dem som riktas mot brukarna. Kan distributörerna föregå med gott exempel? Kanske kan ICA-kedjan eller kooperationen inte bara dölja cigaretterna utan sluta marknadsföra dem helt och hållet? Med tanke på att endast en av tio röker så kanske den goodwill-vinst man uppnår hos allmänheten uppväger det extra besvär som rökare skulle åsamkas.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.