Primärvården har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot folksjukdomar [1]. I dag förväntas primärvården arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Vårdcentralerna eftersträvar tids- och kostnadseffektiva arbetssätt som samtidigt uppfyller Socialstyrelsens riktlinjer. 

Hälsofrämjande arbete kräver utbildning. För att möta behovet har enheten för allmänmedicin vid Göteborgs universitet skapat »Hälsolyftets metodik«. Metodiken har prövats i ett vetenskapligt implementerings- och utvärderingsprojekt i samverkan mellan primärvård, kommun och universitet och har visats ha god effekt hos personer med behov av livsstilsförändringsstöd. Positiva långtidseffekter ses för individen och metodiken har kunnat inlemmas i vårdcentralernas åtagande [2, 3]. Den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen, Närhälsan, har valt att använda metodiken, och implementeringen väntas vara klar 2016. 

Efter fyra pilotutbildningar skapades två uppdragsutbildningar vid Göteborgs universitet på 7,5 respektive 5 högskolepoäng. Kurserna är öppna för sökande från hela landet inom både privat och offentlig vård. Studenterna får teoretisk kunskap och praktiska verktyg för att kunna arbeta förebyggande och främja implementering i vårdcentralens inre arbete. Utbildningen ska också stimulera till samverkan med aktörer utanför primärvården. Målet är att deltagarna ska bli hjälplärare och kunskapsbärare i sina verksamheter. I Hälsolyftet ingår två instrument (livsstilsblad och hälsoprofil) som deltagarna får »körkort« för. Närhälsan ordnar även egna utbildningar (tre halvdagar) för att fler ska kunna arbeta enligt Hälsolyftet. 

Universitetsutbildningarna omfattar epidemiologi, folkhälsoarbete, nationella riktlinjer, salutogenes, evidens inom levnadsvaneområdet, patientcentrerat samtal och möte, metodik för arbete med livsstilsfrågor och hälsoprofil samt samverkan och tvärprofessionellt arbetssätt, och teoridelen integreras i kursdeltagarnas dagliga verksamhet och patientarbete. En viktig del är teorin bakom och diskussioner kring den ojämlika hälsan [4, 5]. Träning av hälsosamtal ingår också, och deltagarna kan följa förändrings­potentialen hos sina patienter. 

Målet med utbildningarna är att uppdatera kunskapsläget och förmedla metodik och teknik för att få struktur i arbetet med tidig upptäckt och handläggning av våra vanligaste folksjukdomar. Ytterligare mål är att förmedla kunskap kring patientens ansvar och motivationsfrämjande faktorer, samverkan med aktörer utanför den egna verksamheten och att initiera tankar kring team­samarbete både inom och utanför verksamheten. 

Den strukturerade meto­diken passar väl för en redan tidspressad verksamhet, och teamarbetets förstärkande effekter är dokumenterade. Eftersom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integreras i utbildningen underlättas implementeringen av dessa och andra nationella riktlinjer för våra vanligaste kroniska folksjukdomar [6]. En nationell strategi i linje med WHO:s rekommendationer efterfrågas [7].