Föräldrar till ett barn som fått diagnosen ADHD är ofta berättigade att erhålla vårdbidrag från Försäkringskassan. Det är ofta tungt och tidskrävande att uppfostra, vägleda och hjälpa barn med den diagnosen och därför kan man som förälder få en ekonomisk ersättning som i viss mån ska täcka dels bortfall av arbetsinkomst, dels eventuella merkostnader. Barn med ADHD är ju oftast mer oaktsamma än andra. De kan tappa eller förlägga mobiler, nycklar m m. Dessutom tillkommer kostnad för mediciner i de flesta fallen.

Så långt gott och väl. Det är ju bra att samhället tar ett ansvar för att stötta hårt prövade familjer. Emellertid har många ADHD-barn skilda föräldrar. De flesta föräldrarna kan samarbeta någorlunda runt barnet/barnen. De har delad vårdnad och växelvis boende, varannan vecka är t ex vanligt.

Men barnet måste ju vara skrivet hos en av föräldrarna. Och här uppstår en orättvisa som lagstiftaren inte tänkt på. Vårdbidraget tillfaller automatiskt denna förälder. Delat bidrag borde följa delad vårdnad. Detta är inte fallet utan om föräldrarna ska dela summan måste de upprätta och skriva på ett avtal hos Försäkringskassan.

I min praktik har jag tyvärr stött på alltför många fall där föräldrarna visserligen har delad vårdnad, men ändå inte kan komma till tals med varandra. Av någon anledning har det många gånger varit så att barnet varit skrivet hos den part som har bäst ekonomi och alltså inte är i så stort behov av bidrag. Den andra föräldern, som kan ha hand om barnet lika mycket, måste alltså be sin exmake/exmaka att skriva på ett avtal, så han/hon kan få halva bidraget. Många tycker det tar emot och blir utan pengar.

Det borde naturligtvis vara så att vårdbidraget liksom barnbidraget automatiskt skulle delas lika mellan föräldrarna, så länge de har delad vårdnad. Försäkringskassan har sannolikt inte mandat att genomdriva en ändring. Det skulle krävas en lagändring. En sådan skulle från jämställdhetssynpunkt säkert betyda väldigt mycket för de berörda.