Enligt Livsmedelsverket är syftet med kosttillskott att ge ett komplement av näringsämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan till vanlig kost. Kosttillskott kan till exempel bestå av vitaminer och mineraler koncentrerade till en tablett, kapsel eller liknande. 

I vissa fall kan det vara svårt att dra gränsen mellan kosttillskott och läkemedel. En huvudregel är dock att kosttillskott inte är till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar eller liknande. Ibland kan emellertid en och samma substans klassificeras både som livsmedel och läkemedel beroende på hur hög daglig dos som rekommenderas. Exempelvis klassas fiskoljeprodukter med en rekommenderad daglig dos som överstiger tre gram omega-3-fettsyror, räknat som triglycerider, som läkemedel [1]. Androstendion, efedrin, DHEA (dehydroepiandrosteron) och GABA (gammaamino-smörsyra) ska dock alltid hänföras till läkemedelsklassificering [1].

Någon gång kan det också vara svårt att avgöra var gränsen går mellan kosttillskott och livsmedel för särskilda ­näringsändamål. Det gäller till exempel produkter för idrottare och olika former av bantningsprodukter. 

Om produkterna är i form av tabletter eller kapslar och endast innehåller små mängder energi klassas de som kosttillskott. Specialprodukter för idrottare, exempelvis proteinpulver som uppges kunna bibehålla muskelmassan, klassas däremot som livsmedel, eller mer specifikt som sportprodukter, alltså livsme­del som är avsedda att ätas eller drickas i samband med idrott.  

I Sverige genomförs årligen 3 500–4 000 dopningskontroller. Bland dem som som kontrolleras inkluderas svenska och utländska idrottare som är medlemmar i eller tävlar inom ramen för en idrottsförening som är ansluten till Riksidrottsförbundet. Dit hör föreningar inom samtliga olympiska grenar men även bland annat Friskis&Svettis (som organiseras under Friidrottsförbundet). De testade idrottarna är relativt unga jämfört med befolkningen som helhet. Merparten är 20–30 år gamla. 

Under en 11-årsperiod (2004–2014) fälldes nästan exakt en procent av de testade idrottsutövarna för brott mot Riksidrottsförbundets och WADA:s (World Anti-Doping Agency) antidopningsreglemente på grund av att man funnit otillåtna substanser i urinen. Blodprov tas i begränsad omfattning, men inga har hittills varit positiva. 

De tre grupper av dopningsfällda som skiljer ut sig genom allvarlighet och grad av prestationsförhöjning är främst de som använt anabola steroider (i den gruppen inkluderas också oftast de som vägrat testa sig eller smitit från testning) och de som ertappats med att ha använt amfetamin eller bloddopning (transfusioner eller erytropoetin). En fällning leder till minst två års avstängning från tävling och träning. Av övriga avstängda indrottare är två tredjedelar elitidrottare, och endast ett fåtal procent motionärer. I vart fjärde fall har utövaren fällts för användning av kosttillskott med otillåtet innehåll (Tabell I). De idrottsgrenar där flest utövare dömts och stängts av är amerikansk fotboll (n = 5) och rugby (n = 4), trots att antalet testade i dessa sporter var litet i förhållande till andra idrottsgrenar.

Bland de 24 fall där den avstängde fällts för otillåtet innehåll i något som klassats som kosttillskott upptäcktes 14 fall av metylhexaneamin, 6 fall av ­androstatriendion, 4 fall av 19-nor­andro­steron, 3 fall vardera av oxilofrin och sibutramin samt 1 fall vardera av tuaminoheptan, metylphenetylamin och ostarin. I ­flera fall återfanns således mer än ett dopningsklassat ämne i urinen.

Observera också att den bestraffade i ett flertal fall hävdade att den eller ­de anabola substanser som återfanns i urinen berodde på intag av kosttillskott, men dessa produkter hade dock inte klassats under ­rubriken »kosttillskott« utan under »anabola steroider«.

Sammanfattningsvis vill vi poängtera att 99 procent av alla testade idrotts­utövare trots allt visats vara fria från dopning i de omfattande och sofistike­rade test som gjorts vid dopningslaboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset (testen görs huvudsakligen i samband med träning). 

I en studie år 2009 fick dock de dopningskontrollerade (n = 3 568) svara på frågan vad de använde för preparat. Av resultatet framgår att hela 54 procent uppgav att de den senaste veckan tagit något läkemedel eller hälsokostpreparat (tabletter eller kapslar), en fjärdedel uppgav att de tagit mer än ett preparat och var tionde person uppgav att de tagit tre olika sorters piller eller mer. Detta i en population som borde utgöras av de friskaste personerna i Sverige. 

Skillnaden mellan män och kvinnor vad gäller användande av något läke­medel eller hälsokostpreparat blir liten om p-piller tas bort ur analysen (59 jämfört med 46 procent). Anges frekvensen kosttillskott enbart hos icke styrke­idrottande blir skillnaden 50 procent hos män mot 39 procent hos kvinnor. 

Sammantaget är alltså bruket av kosttillskott mycket, mycket stort bland svenska idrottsutövare trots att såväl Riksidrottsförbundet som Sveriges olympiska kommitté har skriftliga riktlinjer där man klart uttalar att användande av kosttillskott är dyrt och onödigt, utom i ett fåtal specialfall.

Att det finns otillåtna och odokumenterade substanser i kosttillskott är ­ingen ny kunskap. I en aktuell engelsk undersökning där man studerat 24 kosttillskott avsedda för idrottsutövare innehöll 23 preparat någon form av anabola steroider, och i 16 fall angavs dessa inte på förpackningens innehållsförteckning. Sammanlagt 13 olika anabola steroider påvisades. Av dessa var 12 förbjudna enligt brittisk lag, och samtliga enligt idrottsrörelsens egna regler [2]. 

Dopningskontrollernas resultat bör vara av intresse för läkare och annan medicinsk personal då det visat sig att pre­paraten inte sällan innehåller toxiska substanser som inte anges i innehållsdeklarationen på förpackningen. Det är därmed av värde att känna till problematiken. 

De laboratoriemässigt och ­juridiskt sofistikerade dopningskontrollerna ger oss en specifik möjlighet att förstå vad de som använder kosttillskott ­riskerar att få i sig – även utanför den organiserade idrottsrörelsen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.