Ännu en sommar övergår i höst och med den bör sommarsituationen i Stockholms sjukvård snart vara förbi. Samtidigt är situationen fortfarande i färskt minne och har förvärrats under hösten.

På Stockholms akutsjukhus upplevde vi återigen hur sommaren tär på vården. Tusentals vårdplatser stängdes, ett akutsjukhus sattes i stabsläge och Inspektionen för vård och omsorg IVO gjorde efter larm från anställda en blixtinspektion av akuten på Karolinska sjukhuset i Huddinge. Södra BB tvingades med mycket kort varsel att hålla stängt i nästan en vecka. Från flera akutmottagningar fick vi rapporter om ett ansträngt läge och en ohållbar arbetsmiljö.

Sommarsituationen är ett till synes olösligt dilemma, nämligen att personal i vården, precis som alla andra, har rätt till välförtjänt sommarledighet, samtidigt som behovet av vård inte upphör under den tiden. 

Jag hävdar att det bara är ett dilemma (och ett olösligt sådant) om man bestämmer sig för att det är så och inte söker svaren. Ett problem för personalpolitiken i landstinget är de vattentäta skotten mellan den politiska ledningen och de som har bäst kunskap om arbetsförhållanden och förutsättningarna under sommaren, nämligen professionen. Det är inte så konstigt att de politiker som är ansvariga för sjukvården står svarslösa och utan lösningar på platsbrister, stress och sjukskrivningar av vårdpersonal.

Som socialdemokrat i opposition är jag trött på att försöka få den moderatstyrda alliansminoriteten att agera. Därför har jag tagit initiativ till ett rådslag med bland andra representanter från Stockholms läkarförening, Vårdförbundet, Kommunal och politikerna i Stockholms läns landsting.

Min förhoppning är att vi, genom att dra lärdom av den gångna sommaren, tillsammans kan blicka framåt och föra ett framtidsinriktat och lösningsorienterat samtal med fokus på den planering som krävs framöver. Förhoppningsvis kan vi komma fram till vilka politiska beslut och vilken vägledning som behövs för att undvika den ohållbara sommarsituationen. Vi politiker måste bli en del av lösning, och i det behöver vi den erfarenheten och de insikter som vårdens medarbetare besitter.

Förhoppningsvis kan vi nå samsyn i vad som behöver göras, dels inför nästa sommar, men också på flera års sikt. Min målsättning är att den moderatstyrda Alliansen sedan är beredd att samarbeta för att utifrån mötets slutsatser utarbeta en handlingsplan som säkrar personalens hälsa, rätt till ledighet och en trygg och säker vård för alla nästa gång vi står inför sommarledigheten.