Lars Breimer pekar i sin kommentar [1] till vår artikel om åldersbestämning av asylsökande barn (LT 43/2015) [2] på ytterligare ett antal studier av MR och CT för bedömning av ålder, flertalet från internationella fotbollsturneringar. Ingen av dessa studier har dock den longitudinella design som krävs för att definiera konfidensintervall för MR vid åldersbedömning, och dessutom saknas tillförlitlig kunskap om dessa MR-indikatorers variation mellan olika befolkningar i världen. Vår bedömning som barnläkare är att den individuella variation som följer av skelettmognadens koppling till tidpunkten då puberteten initieras är så stor att det är osannolikt att MR-baserade metoder kommer att leda fram till tabeller med en sådan precision att de blir meningsfulla i ett asylsammanhang.
Lars Breimers antaganden om kostnaderna för psykosociala metoder för bedömning av ålder vilar på mycket lös grund. I de engelska modellerna är bedömning av psykosocial mognad integrerat i den första kartläggningen av ungdomarna i flyktingmottagningen som ligger till grund för bland annat planering av boendeform och skolgång [3]. Vi vill på intet sätt dölja det faktum att också psykosociala metoder har negativa aspekter för både ungdomar och personal [4], men kostnaderna har aldrig setts som något stort problem i de brittiska modellerna. Det kan tilläggas att MR-baserad åldersbedömning troligen skulle innebära betydligt större kostnader än denna form av strukturerad psykosocial bedömning.
Lars Breimers inlägg exemplifierar på ett utmärkt sätt de problem som uppstår när migrationspolitiska hänsyn i stället för vetenskapligt tänkande får styra granskningen av tillgängliga radiologiska metoder för bedömning av ålder i övre tonåren. Liksom många migrationspolitiska debattörer, handläggare på Migrationsverket och regeringar i åtskilliga av Europas länder önskar Lars Breimer så intensivt att det ska finnas en enkel objektiv medicinsk metod för att skilja ut ungdomar som är över eller under 18 år att han blir blind för befintliga metoders låga precision.
Detta önsketänkande har långtgående konsekvenser för enskilda ungdomar runtom i Europa idag. Det ställer också den enskilde läkaren i etiskt ohållbara situationer i mötet med den asylsökande ungdomen. Det är därför vår förhoppning att Socialstyrelsen omprövar sitt ställningstagande till användning av röntgenmetoder för åldersbedömning och i sitt utredningsarbete också granskar möjligheten att implementera psykosociala metoder för åldersbedömning i Sverige.
Läs repliken:
Åldersbedömning enligt engelsk modell inte hanterbar
Citeras som:
Läkartidningen. 2015,112:DR7Z
Lakartidningen.se
Referenser
- Breimer L. Replik angående åldersbestämning av ensamkommande barn: Åldersbedömning enligt engelsk modell inte hanterbar. Läkartidningen. 2015;112:DRZF.
- Hjern A, Ascher H. Svårt att säkert fastställa ålder hos asylsökande barn. Läkartidningen. 2015;112:DRFZ.
- London Asylum Seekers Consortium. Age Assessment Good Practice Guidance: Pan London Local Authority Practitioners Review of Current Practice 2013.
- Crawley, H. When is a Child Not a Child?: Asylum, Age Disputes and the Process of Age Assessment. Swansea: Swansea University for the Immigration Law Practitioners’ Association; 2007.
8 Kommentarer
Tunn is
8 år sedan
Aschers & Hjerns huvudargument i frågan är alltså nu att anklaga Lars Breimer för att ha politiska syften & pga denna politiska agenda tappa all objektivitet & stringens. Här kastar man dock stenblock i glashus då inte minst Henry Ascher är den svenska läkarkårens mest högprofilerade aktivist med hemvist på yttersta vänsterkanten (kommunistiska partiet). Vad gäller huvudargumentet: "ålderbestämning med precision är inte möjlig" så refererar Breimer till flera aktuella artiklar som motsäger detta. Professor Tim Coles översiktsartikel i Annals of Human Biology issue 4 2015 "The evidential value of developmental age imaging for assesing age of majority" (finns online) använder Hjern & Ascher flera gånger för att avfärda kritik. Om man går till källan och läser artikeln framgår dock att även Cole konstaterar att bedömning av "age of majority" - ålder på 18 år & uppåt - kan bedömas med mkt hög specificitet såväl med MRT handled som med bedömning av den tredje molarens utvecklingsstadie. Ett nytt argument i repliken ovan är att det krävs "longitudinella studier" för att kunna upprätta konfidensintervall. Varför detta skulle vara nödvändigt motiveras inte ytterligare. Ett stort antal tvärsnittsstudier finns tillgängliga och det torde inte vara några problem att utifrån dessa, i samarbete med europeiska experter, beräkna konfidensintervall eller på annan väg upprätta rimliga säkerhetsmarginaler. Som det framgår av ovannämnda tidskriftsutgåva Annals of Human Biology Issue 4 är den internationella forskningen på området åldersbestämning är mycket livaktig & framstegen kommer tätt. Sverige är på området ett efterblivet bakvatten som frivilligt avstår från att skaffa kunskap av politiska skäl. Slutligen: en paradox är att Hjern & Ascher - drivna av en uppenbar vilja att med alla medel motverka att medicinsk åldersbestämning utvecklas i Sverige - tar till närmast rasbiologiska argument. Det postuleras att olika etniciteter skulle skilja sig våldsamt mycket åt när det gäller såväl utveckling av skelettmognad som tandutveckling. Detta antagande saknar stöd i litteraturen. Pakistanska, saudiarabiska, turkiska & malayiska studier av skelett- & tandutveckling visar endast små skillnader i medelvärden jämfört med västeuropeiska referensmatrial. Mer forskning på detta område är naturligtvis välkommen men utgångspunkten måste väl ändå vara att människor inte skiljer sig dramatiskt åt i sin grundläggande biologi bara för att man härstammar några hundra mil längre sydöster eller söderifrån ?
Skillnader mellan folkgrupper i visdomständer är väl dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen.
8 år sedan
K-J Kärrström påstår att det inte finns några vetenskapliga studier som visar på skillnader i utveckling av tänder och slutning av tillväxtzoner. Detta önsketänkande saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Den bästa kunskapen om detta torde gälla visdomständer som ju används i rättsmedicinska sammanhang som en del i processen att identifiera döda med oklar identitet. Den tyske rättsodontologen Olze (Int J Legal Med 2007) har till exempel i ett par studier jämfört utvecklingen av visdomständer hos japaner, tyskar och sydafrikaner och funnit en skillnad på ca 4 år mellan den tidigaste (sydafrikaner) och den senaste (japaner).
När det gäller tidpunkten för pubertet och skelettmognad är kunskapsläget möjligen mer oklart, eftersom kunskapen inte har varit lika efterfrågad. Den aktuella sydfrikanska studie av Cole et al, som vi citerade i den artikel som startade denna diskussion, visar dock på en så tidig slutning av tillväxtzonen att handledsrtg måste anses vara en olämplig metod att bedöma ålder över eller under 18 år hos ungdomar från den delen av världen. En aktuell översikt av tillväxt och pubertetsstart hos barn i invandrarfamiljer i Europa (Gualdi-Russo E, Toselli S, Masotti S, Marzouk D, Sundquist K, Sundquist J. Health, growth and psychosocial adaptation of immigrant children. Eur J Public Health. 2014 Aug;24 Suppl 1:16-25.) pekar också på skillnader jämfört med majoritetsbefolkningen med avseende både på tidpunkt för menarche och (accelererad) tillväxt efter initierng av pubertet. Och att sociala och nutritionella faktorer varierar mellan olika delar av världen och har ett avgörande inflytande på tillväxten är ingen hemlighet för oss barnläkare.
Avslutningsvis känns det något märkligt att bli beskylld för att inte vilja bidra till metodutveckling inom detta område. Som beskrevs i artikeln prövade vi under våren 2014 ett nytt sätt att genomföra medicinska åldersbedömningar på Sachsska Barnsjukhuset, och det är bland annat utifrån de konkreta erfarenheterna som jag menar att vi på allvar bör utvärdera möjligheten att basera åldersbedömningar på psykosocial mognad.
När det gäller tidpunkten för pubertet och skelettmognad är kunskapsläget möjligen mer oklart, eftersom kunskapen inte har varit lika efterfrågad. Den aktuella sydfrikanska studie av Cole et al, som vi citerade i den artikel som startade denna diskussion, visar dock på en så tidig slutning av tillväxtzonen att handledsrtg måste anses vara en olämplig metod att bedöma ålder över eller under 18 år hos ungdomar från den delen av världen. En aktuell översikt av tillväxt och pubertetsstart hos barn i invandrarfamiljer i Europa (Gualdi-Russo E, Toselli S, Masotti S, Marzouk D, Sundquist K, Sundquist J. Health, growth and psychosocial adaptation of immigrant children. Eur J Public Health. 2014 Aug;24 Suppl 1:16-25.) pekar också på skillnader jämfört med majoritetsbefolkningen med avseende både på tidpunkt för menarche och (accelererad) tillväxt efter initierng av pubertet. Och att sociala och nutritionella faktorer varierar mellan olika delar av världen och har ett avgörande inflytande på tillväxten är ingen hemlighet för oss barnläkare.
Avslutningsvis känns det något märkligt att bli beskylld för att inte vilja bidra till metodutveckling inom detta område. Som beskrevs i artikeln prövade vi under våren 2014 ett nytt sätt att genomföra medicinska åldersbedömningar på Sachsska Barnsjukhuset, och det är bland annat utifrån de konkreta erfarenheterna som jag menar att vi på allvar bör utvärdera möjligheten att basera åldersbedömningar på psykosocial mognad.
Tunnare is
8 år sedan
Återigen refererar Anders Hjern till en studie som han påstår stödjer hans uppfattning när den i själva verket säger motsatsen. Rättsodontologen A Olze står alltså som huvudförfattare till artikeln "Comparative study of the effect of ethnicity on wisdom tooth eruption" (Int J Legal Med 2007) som finns att läsa online. Googla ! Hjerns sammanfattning av studien som artikeln refererar är grovt tendensiös. Olze et al delar in visdomstandens utveckling i fyra stadier: A, B, C & D där D är den fullt utmognade visdomstanken. Medelvärden anges för män och kvinnor från de tre etniciteterna tysk, japan och svart sydafrikan. I stadie A finns mycket riktigt en skillnad på 5,1 år mellan sydafrikanska kvinnor & japanska kvinnor. När vi kommer till stadie C (visdomstanden har brutit igenom tandköttet) så är medelåldrarna: 22,1 år för tyska män, 21,5 år för japanska män & 20,7 år för sydafrikanska män (se tabell 2 !). I stadie D är de respektive medelåldrarna för männen 22,4 år (japaner), 22,7 år (sydafrikaner), 23,7 år (tyskar). I de mest relevanta åldrarna är alltså skillnaden mellan etniciteter små, något som inte går att missa om man läser studien. (Häpnadsväckande fräck bluff Hjern försöker sig på här! ) Vidare: Visdomständernas utveckling påverkas inte av nutrition (se King's College professorerna Graham J. Roberts & Victoria S. Lucas artikel "Ethical dental age assessment"! ). Det är dags att Anders Hjern & Henry Ascher visar att de är också vetenskapsmän och inte bara politiska aktivister. Att selektivt / tendensiöst klippa citat ur forskningsartiklar är knappast något som hedrar deras höga ämbete.
Kärrström har fel-igen...
8 år sedan
K-J Kärrström gör en intressant feltolkning av Olze et als jämförande studie om utveckling av visdomständer i Japan, Tyskland och Sydafrika (Comparative study of the effect of ethnicity on wisdom tooth eruption"). Det är nämligen ett alldeles utmärkt exempel på begränsningen av tvärsnittsdesign när det gäller att fastställa en ålder för en sista utvecklingsfas i kroppslig mognad. När tillväxtzonerna i rörbenen är slutna eller visdomständer är fullt utvecklade så finns ingen ytterligare utveckling att detektera på röntgenbilder. Det innebär att genomsnittsåldern för ett moget skelett eller en fullt utmognad visdomstand i en tvärsnittsstudie i hög grad bestäms av åldersfördelningen i den undersökta populationen. Om man t ex skulle ta sig för att räkna ut medelåldern för att ha mogna visdomständer i en population som bestod av KJ Kärrströms kollegor i primärvården i Västra Götaland så skulle den genomsnittliga åldern helt säkert hamna en bra bit över trettio år. Detta metodproblem leder till att en obalanserad åldersfördelning mellan olika studiegrupper gör det omöjligt att dra några säkra slutsatser alls om skillnader i genomsnittlig ålder vid full mognad. Och det är denna obalanserade åldersfördelning som är förklaringen till att skillnaderna i genomsnittlig ålder i de fullt mogna visdomständerna i den aktuella studien är mindre än för de tidigare stadierna. Detta tolkningsproblem gäller nämligen inte tidigare stadier av utvecklingen om man bara ser till att ha individer med i studien som har en så låg ålder att utvecklingen ännu inte påbörjats. Så är denna studie designad och det är också därför som författarna själva väljer att redovisa de ännu inte fullmogna stadierna A-C som sitt resultat. Jag citerar ”We found that the investigated German population has an intermediate rate of dental development as determined by comparing the different ages of third molar eruption. The defined eruption stages occurred at earlier ages in the investigated South African population and at later ages in the Japanese population. Statistically significant population differences were observed in women at stages A, B, and C. The South African women reached the target stages a mean 1.6–1.8 years earlier than the German women, whereas the Japanese women were a mean 0.9–3.3 years older than their German counterparts. The men also exhibited statistically significant population differences at stages A and B. The South African men were a mean 3.0–3.2 years younger than the German men at these stages of development, and the Japanese men were a mean 3.1–4.2 years older than their South African counterparts” Även artikelns konklusion förtjänar att redovisas: “According to our study results, we conclude that forensic age assessments should be based on population-specific reference data”.
Nej Hjern, ingen feltolkning
8 år sedan
Låt mig för tydlighetens skull börja med att kort rekapitulera Hjerns & Aschers huvudsakliga argument mot medicinsk åldersbestämning. Det faller isär i 2 delar:
A. Åldersbestämning m.h.a. röntgen/MRT av handled/nyckelben/tänder kan inte genomföras med rimlig precision även om ett bra etnospecifikt referensmatrial finns att tillgå.
B. Även om det skulle gå att utreda vita européer - där goda referensmatrial finns - med hög precision så saknas referensmatrialen för de etniciteter som utgör huvudparten av de ensamkommande asylsökande där medicinsk åldersbestämning är aktuell. Studier talar (enligt Hjern) för att det föreligger en mycket stor etnisk åldersvariation när det gäller de parametrar som man använder.
När det gäller argument A tycks Hjern nu slagit till reträtt vilket han gör klokt i. Även Hjerns huvudsakliga vetenskapliga stödjepunkt professor Tim Cole erkänner ju - i sin av Hjern & Ascher flera gånger referade forskningsöversikt [1] - att såväl MRT handled som undersökning av tredje molaren (visdomstanden) har hög specificitet för att avgöra om "age of majority" föreligger. Och märk väl ! Det som eftersträvas är inte att bestämma en exakt kronologisk ålder utan att avgöra vilka som är över respektive under 18 år - myndighetsåldern ("age of majority"). Det är alltså evidensbaserat att hävda att det går att avgöra frågan om uppnådd myndighetsålder med hög precision via medicinsk ålderbestämning med MRT & tandundersökning när det handlar om etniciteten "vit europé" där goda referensmatrial finns. [1] [2] [3]
När det gäller argument B - den av Hjern & Ascher postulerade stora etniska variationen - stödjer sig Hjern ffa på studien av Olze et al [4] som han i föregående kommentar hävdar att undertecknad feltolkar. Hjern raljerar och drar in populationen västgötska distriktsläkare som jämförelse för att visa hur tokigt jag tänker. Det Hjern underlåter att nämna är att Olzes studiepopulation var 12-26 år gamla och några åldersstigna provinsialläkare kan alltså knappast misstänkas dra upp medelvärdet i den gruppen... Olze delar in visdomstandsutvecklingen i 4 stadier : A, B, C & D. D är stadiet då tanden är fullt utmognad. C är stadiet från gingivinalt genombrott till utmognad. I stadie C visar studien följande medelåldrar:
- tysk man 22,1 år
- japansk man 21,5 år
- svart sydafrikansk man 20,7 år
Den stora spridning av medelåldrar som Hjern gör ett stort nummer av finns i stadie A & B dvs under puberteten. Men frågan som ska besvaras är om individen är över eller under 18 år och den större spridning som finns under puberteten blir då inte relevant. Nämnas bör här också en mycket ambitiös studie av Helen Liversidge et al [2] där det dels konstateras att "the probability of being at least 18 in the referens sample if M3 was mature was 0.945" [M3=tredje molaren=visdomstanden] och vidare att "the similarity in M3 maturity between some world groups suggest that population specific reference studies are unnecessary to estimate age at the individual level". Sålunda faller även Hjerns argument B - det saknas evidens för att etnicitet är en relevant faktor att ta hänsyn till vid visdomstandsbedömning.
Hjerns & barnläkarföreningens förslag - en "holistisk" åldersbestämningsmetod byggd på samtal saknar all evidens & är inte heller på ett rimligt sätt möjlig att vetenskapligt utvärdera. Det är flum och bör slängas i papperskorgen. Istället bör en projektgrupp utarbeta en svensk åldersbestämningsmodell, förslagsvis byggd på samarbete mellan rättsodontologer, radiologer & rättsläkare (alternativt specialutbildade allmänläkare som kan utesluta relevant somatisk/psykisk sjukdom). Självklart ska modellen utarbetas med utifrån tydliga etiska riktlinjer.
Referenser
1. Cole TJ. The evidential value of developmental age imaging for assessing age of majority. Ann Hum Biol. (2015);42(4):377-86
2. Liversidge HM. Marshden PH (2010) Estimating age and the likelihood of having attained 18 years of age using mandibular third molars. Br Dent J vol.209, (8) 406-407
3. Dvorak J, George J, Junge A et al. Age determination by magnetic resonans imaging of the wrist in adolescent male football players. Br J Sports Med. 2007:41(1):45-52
4. Olze A. Compative study on the effect of ethnicity on wisdom tooth eruption. Int J Legal Med (2007)
A. Åldersbestämning m.h.a. röntgen/MRT av handled/nyckelben/tänder kan inte genomföras med rimlig precision även om ett bra etnospecifikt referensmatrial finns att tillgå.
B. Även om det skulle gå att utreda vita européer - där goda referensmatrial finns - med hög precision så saknas referensmatrialen för de etniciteter som utgör huvudparten av de ensamkommande asylsökande där medicinsk åldersbestämning är aktuell. Studier talar (enligt Hjern) för att det föreligger en mycket stor etnisk åldersvariation när det gäller de parametrar som man använder.
När det gäller argument A tycks Hjern nu slagit till reträtt vilket han gör klokt i. Även Hjerns huvudsakliga vetenskapliga stödjepunkt professor Tim Cole erkänner ju - i sin av Hjern & Ascher flera gånger referade forskningsöversikt [1] - att såväl MRT handled som undersökning av tredje molaren (visdomstanden) har hög specificitet för att avgöra om "age of majority" föreligger. Och märk väl ! Det som eftersträvas är inte att bestämma en exakt kronologisk ålder utan att avgöra vilka som är över respektive under 18 år - myndighetsåldern ("age of majority"). Det är alltså evidensbaserat att hävda att det går att avgöra frågan om uppnådd myndighetsålder med hög precision via medicinsk ålderbestämning med MRT & tandundersökning när det handlar om etniciteten "vit europé" där goda referensmatrial finns. [1] [2] [3]
När det gäller argument B - den av Hjern & Ascher postulerade stora etniska variationen - stödjer sig Hjern ffa på studien av Olze et al [4] som han i föregående kommentar hävdar att undertecknad feltolkar. Hjern raljerar och drar in populationen västgötska distriktsläkare som jämförelse för att visa hur tokigt jag tänker. Det Hjern underlåter att nämna är att Olzes studiepopulation var 12-26 år gamla och några åldersstigna provinsialläkare kan alltså knappast misstänkas dra upp medelvärdet i den gruppen... Olze delar in visdomstandsutvecklingen i 4 stadier : A, B, C & D. D är stadiet då tanden är fullt utmognad. C är stadiet från gingivinalt genombrott till utmognad. I stadie C visar studien följande medelåldrar:
- tysk man 22,1 år
- japansk man 21,5 år
- svart sydafrikansk man 20,7 år
Den stora spridning av medelåldrar som Hjern gör ett stort nummer av finns i stadie A & B dvs under puberteten. Men frågan som ska besvaras är om individen är över eller under 18 år och den större spridning som finns under puberteten blir då inte relevant. Nämnas bör här också en mycket ambitiös studie av Helen Liversidge et al [2] där det dels konstateras att "the probability of being at least 18 in the referens sample if M3 was mature was 0.945" [M3=tredje molaren=visdomstanden] och vidare att "the similarity in M3 maturity between some world groups suggest that population specific reference studies are unnecessary to estimate age at the individual level". Sålunda faller även Hjerns argument B - det saknas evidens för att etnicitet är en relevant faktor att ta hänsyn till vid visdomstandsbedömning.
Hjerns & barnläkarföreningens förslag - en "holistisk" åldersbestämningsmetod byggd på samtal saknar all evidens & är inte heller på ett rimligt sätt möjlig att vetenskapligt utvärdera. Det är flum och bör slängas i papperskorgen. Istället bör en projektgrupp utarbeta en svensk åldersbestämningsmodell, förslagsvis byggd på samarbete mellan rättsodontologer, radiologer & rättsläkare (alternativt specialutbildade allmänläkare som kan utesluta relevant somatisk/psykisk sjukdom). Självklart ska modellen utarbetas med utifrån tydliga etiska riktlinjer.
Referenser
1. Cole TJ. The evidential value of developmental age imaging for assessing age of majority. Ann Hum Biol. (2015);42(4):377-86
2. Liversidge HM. Marshden PH (2010) Estimating age and the likelihood of having attained 18 years of age using mandibular third molars. Br Dent J vol.209, (8) 406-407
3. Dvorak J, George J, Junge A et al. Age determination by magnetic resonans imaging of the wrist in adolescent male football players. Br J Sports Med. 2007:41(1):45-52
4. Olze A. Compative study on the effect of ethnicity on wisdom tooth eruption. Int J Legal Med (2007)
Kärrström försöker blanda bort korten
8 år sedan
Då det är uppenbart att Kärrström inte är intresserad av en seriös vetenskaplig diskussion vill jag härmed bara avslutningsvis kort sammanfatta de främsta argumenten mot medicinsk åldersbedömning med hjälp av röntgen handled + visdomständer. För referenser, var god se vår ursprungliga artikel i Läkartidningen. Cole et al har nyligen visat att genomsnittsåldern för fullt slutna tillväxtzoner hos pojkar i Sydafrika är ca 17 år, för flickor ännu lägre. Visdomständers utveckling varierar påtagligt mellan olika befolkningar, och det ökar ytterligare den stora osäkerhet som variationen mellan individer inom samma befolkning redan medför i bedömning av ålder i övre tonåren. Den stora interindviduella variationen mellan olika individer i samma befolkning talar emot att skelettmognad bedömd med MR skulle kunna utvecklas till en "tillräckligt bra" metod för detta syfte. Därför är det angeläget att Socialstyrelsen utvärderar psykosocial mognad som metod för åldersbedömning, såsom i Storbritannien. Denna metod är troligen inte mer specifik än åldersbedömning baserad på röntgen, men uppenbart mer relevant i flyktingmottagningen.
Slutkommentar
8 år sedan
Seriositeten i mina kommentarer ber jag de intresserade läsarna själva bedöma genom att ta del av de referenser jag angivit. Helen Liversidge, som förmodligen är världens just nu mest framstående expert på området ålderbestämning utifrån tandutveckling, har sammanställt en rad intressanta forskningsstudier i Annals of Human Biology, Volume 42, Issue 4 2015 som utkom 25 september. Jag uppmanar intresserade att ta del av artiklarna i den tidskriftsutgåvan som finns tillgänglig från pärm till pärm online. Den som gör så ska finna att det finns betydligt mer stöd än det jag kunnat anföra ovan för min uppfattning: dvs att man med MRT handled/nyckelben & tandmognadsbedömning (visdomstand) kan avgöra med hög specificitet om myndighetsålder sannolikt har uppnåtts. Den "psykosociala metoden" saknar helt evidens & är inte falsifierbar. Någon forskningsartikel som behandlar & utvärderar denna metod har Hjern & Ascher inte redovisat. Den internationella forskningen utvecklas snabbt när det gäller de objektiva & "hårda" metoder jag förespråkar - framgår inte minst av ovannämnda tidskriftsutgåva. Hjerns "mjuka" psykosociala metod är inte evidensbaserad, specifik eller ens vetenskaplig öht men däremot alltså "relevant" med vilket vi kanske här i Sverige ska nöja låta oss ? Drar här också mitt streck i debatten och tackar professor Hjern för diskussionen.
Även etiskt ohållbar situation med vuxna patienter på barnavdelning
8 år sedan
Hjern och Ascher anför att det är etiska problem med felaktiga åldersbedömningar. Jag instämmer. Men jag är också övertygad om att precisionen vid åldersbedömningar är betydligt bättre om man sammanväger resultatet av flera metoder, och att den felmarginal som författarna anger inte stämmer. Jag vill gärna också ta upp ett det etiskt dilemma som uppstår när vi bedömer vuxna som barn. Jag har tills för ett år sedan arbetat 10 år inom slutenvården på Sveriges i särklass största BUP-klinik, den i Stockholm (den ligger f ö i gamla Sachsskas lokaler, där Hjerns klinik tidigare låg). Vi har relativt ofta haft patienter som egentligen varit vuxna. Antalet vuxna patienter har ökat med åren. När dessa vuxna patienter blivit inlagda i slutenvården, vilket inte sällan har skett, har det ställt till problem. Det har skapat en otrygghet för de inlagda barnen, som ibland har varit rädda och t o m mycket rädda för de vuxna patienterna, det har skapat osäkerhet hos personalen som vetat om eller misstänkt att patienterna varit vuxna, och även de vuxna patienterna har farit illa i detta, För några år sedan kom Rädda Barnen på julafton och delade ut julklappar till de inlagda patienterna. De fick barntillåtna filmer, ungdomsböcker etc. Då reagerade en man från ett utomeuropeiskt land: "Detta är förnedrande! Jag är 27 år och har tre barn som finns kvar i mitt hemland.". Han blev samma dag överförd till vuxenpsyk. För några år sedan hade jag ett ärende i förvaltningsdomstolen angående förlängning av tvångsvården för en 17-årig flicka. Hon deltar på förhandlingen. "Jag är 21 år, och jag vill ha ett eget boende!" säger hon plötsligt och upprört mitt under förhandlingen. Vi försöker få henne på andra tankar, då vi blir oroade över att detta kan påverka hennes möjlighet att stanna i Sverige. Detta var två exempel. Skulle jag redovisa alla ärenden som jag känner till skulle detta inlägg bli väldigt, väldigt långt.
Från startsidan
