Korruption belastar Europas redan hårt ansatta ekonomi med minst 120 miljarder euro årligen. I vårt egna välordnade land undanhålls varje år 82 miljarder kronor i skatt, och hundratals miljarder göms i skatteparadis. Detta får effekter för hela samhället. Globalt uppvisar korruption klara negativa samband med nästan alla standardmått på mänsklig välfärd, till exempel barnadödlighet, förväntad livslängd, andelen kvinnor som dör i barnsäng, livstillfredsställelse och tillit till andra människor. 

»Medicin är en social vetenskap, och politik är inget annat än medicin i stor skala.« Så skrev Rudolf Virchow [1], ofta kallad patologins och socialmedicinens fader, redan år 1848.

Ett och ett halvt århundrade senare har denna insikt spritts även till Världshälsoorganisationen (WHO) och EU, som numera förstår att god folkhälsa är en fråga för hela regeringen (och analogt med det hela landstinget, kommunen och arbetsmarknaden), inte bara för dess hälsominister (begreppet »Health in all policies«) [2-4].

Fattigdom och ojämlika levnadsförhållanden är en följd av dålig socialpolitik, orättvisa ekonomiska betingelser och dålig samordning. Åtgärder för att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer (som fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, diskriminering och förföljelser) måste därför utgå från alla relevanta sektorer. Det innebär att det diagnostiska, terapeutiska, preventiva och promotiva arbetet inom regeringen, civilsamhället, lokalsamhället, företagen samt regionala och globala organ måste omfatta alla viktiga samhällssektorer, inte bara hälso- och sjukvårdssektorn. Detta kräver ett nytänkande i den högre utbildningen.

Men hälsans sociala bestämningsfaktorer uppstår inte ur tomma intet utan betingas bland annat av det som epidemiologen Michael Marmot kallar »the causes behind the causes« [5]. En viktig sådan faktor är vår gemensamma värdegrund (samhällets, näringslivets, civilsamhällets och vår egen). I den ingår, enligt regeringens Värdegrundsdelegation [6], demokrati, legalitet, objektivitet, åsiktsfrihet, respekt för lika värde, samt frihet och värdighet.

Värdegrunden förändras ständigt, ibland till det bättre, ibland till det sämre, men viktigast är att den även i högskoleväsendet med stor sannolikhet går att påverka med upplysning och utbildning.

I september 2014 ställde sig det stora universitetsnätverket Compostela Group of Universities på sin 20:e generalförsamling i Poznan bakom ett förslag till deklaration som vi tagit fram, med feedback från många forskare och praktiker. Resultatet blev »Poznandeklarationen« [7]. Även universitetsnätverket World University Consortium, akademikernätverket World Academy of Art and Science, det stora antikorruptionsnätverket Transparency International och Sveriges förenade studentkårer har nu anslutit sig till deklarationen.

Deklarationens grundval är att föra in kritiskt/etiskt tänkande i all högre utbildning, anpassad till de olika fakulteternas inriktning. Behovet av och möjligheterna för implementering inom läkarutbildningen ska diskuteras vid Svenska Läkaresällskapets öppna möte i Stockholm den 24 november 2015.

Etikutbildningen är tänkt att ges som tillägg till ordinarie utbildning vid samtliga fakulteter och utbildningsinriktningar, även de medicinska. Syftet är att bidra till en icke-tolerans för korruption och annan ekonomisk brottslighet, och till en ökad medvetenhet om och hantering av etiska dilemman.

Utöver den gemensamma utbildningsbasen kan utbildningsspecifika moment bidra till att ge en insikt i riskområden för bland annat korruption i studentens framtida yrkesroll. Läkare kan till exempel favorisera patienter, mediciner eller läkemedelsföretag, medan forskare kan övertolka resultat (på engelska »publish or perish«).

God folkhälsa och välfärd kräver åtgärder inom alla relevanta politikområden. Preventiva pedagogiska insatser måste därmed gälla alla relevanta fakulteter och följas upp i en tillämpning av evidensen inom alla politikområden – kanske på det sätt Rudolf Virchow önskade sig för över femton decennier sedan.

Det är av stor vikt att även läkarkåren engagerar sig och försöker påverka samhället och dess värdegrund i hälsofrämjande riktning.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.