Läkemedelsindustrins lansering och försäljning av läkemedel sker på marknadens allt hårdare villkor, vilket ibland resulterat i dödliga skadeverkningar. Förgiftningar och andra biverkningar av läkemedel är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtsjukdomar och cancer i USA och Europa [1]. 

Särskilt allvarligt är det när okritisk marknadsföring leder till massutskrivning av starkt beroendeframkallande opioider med hög risk för dödliga förgiftningar. Det var vad som hände i USA på slutet av 1990-talet där det drevs en kampanj för att använda opioider också vid kroniska smärttillstånd [2]. De negativa effekterna av den ökade förskrivningen, främst hög dödlighet, finns fortfarande kvar.

Förskrivning av opioider på smärtindikation har kraftigt ökat i Sverige mellan 2006 och 2013. Det gäller buprenorfin, metadon, oxikodon, fentanyl och morfin [3, Figur 1].

LARO (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende) ges vid speciella mottagningar. Hösten 2013 fanns 110 sådana mottagningar med 3 700 personer i behandling (skattat värde) [4]. 

Sedan 2006 har det skett en kontinuerlig ökning av narkotikarelaterade dödsfall med främst fentanyl, metadon, buprenorfin och andra opioider [5, Figur 2, sid 427]. Mellan 2013 och 2014 ökade den narkotikarelaterade dödligheten med 30 procent [6]. Den starkt ökande förskrivningen och sammanhängande dödligheten av opioidläkemedel kan ha flera orsaker, såsom:

  1. »Läckage« av buprenorfin och metadon från LARO-mottagningar.
  2. Vårdvalsreformen kan medverka till att läkare skriver ut opioider till patienter utan att tillräcklig medicinsk indikation finns. Att neka förskrivning kan innebära att patienten listar om sig till en annan vårdcentral.
  3. Studier från Inspektionen för socialförsäkringen och Stockholms universitet visar att primärvårdens vårdval påverkat både antalet sjukskrivningar och antibiotikaförskrivningen [7, 8]. Även om ingen undersökning mig veterligen gjorts av den ökande opioidförskrivningen kan den delvis också ha en sådan förklaring. Om patienten blivit beroende av ett opioidläkemedel kan det dessutom uppstå svårigheter att trappa ned och sätta ut detta läkemedel.
  4. Bristande kontroll av LARO-förskrivningarna. Att mellan 5 och 7 procent av LARO-patienterna 2006–2013 fick buprenorfin eller metadon förskrivet på indikationen smärta av andra förskrivare än ansvarig läkare i LARO-behandlingen och att omkring 40 procent av patienterna inom LARO gjort minst tre uttag av andra narkotikaklassade läkemedel 2013 är anmärkningsvärt [4].
  5. Övergripande registerkörningar kan inte göras. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan endast granska en enskild läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiska läkemedel om man misstänker några missförhållanden. Regelverket tillåter inte som tidigare övergripande registerkörningar som ett stöd för tillsynen.

Det behövs en bättre tillsyn över rekvisitionsläkemedel och recept från LARO-mottagningarna och en förbättrad kontroll av enskilda läkares förskrivningar av opioidläkemedel. Övergripande registerkörningar bör tillåtas i IVO:s tillsynsarbete och vårdvalsreformens eventuella effekter på förskrivningen av opioider bör närmare studeras.

Avslutningsvis: De successivt ökande opioidförskrivningarna med starkt stigande dödlighet som följd kräver kraftåtgärder i dag. Imorgon kan det vara försent.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.