Viktigt att uppmärksamma fixeringar vid våld och vapen

I en ny översiktsartikel har Allely och medarbetare [1] analyserat personer som begått skolskjutningar och andra masskjutningar (se Fakta) och i vad mån en personlighet med autism/Aspergers syndrom kan ha haft betydelse. Studien är viktig, inte minst för att den pekar på specifika möjligheter till intervention/prevention.

Studien omfattar 73 masskjutningar som identifierades i databasen Mother Jones åren 1982–2015. Databasen innehåller uppgifter om offentliga masskjutningar där motivet tett sig som ett urskillningslöst dödande och ger information om förövarnas profil, vilka typer av vapen som använts och om antalet skadade och dödade. Skjutningar där minst fyra personer dödats (FBI:s klassificering av massmord) av en ensam skytt på en offentlig plats inkluderades. I två av de 73 masskjutningarna fanns två förövare; därmed omfattar analysen 75 individer. Förutom i Mother Jones sökte man i PsycARTICLES, Ovid MEDLINE(R), PsycEXTRA, PsycINFO och Google Scholar efter artiklar om skyttarna och huruvida en koppling till autismspektrumtillstånd beskrivits i artikeln.

Hos sex av de 75 förövarna (8 procent) fann man att diagnosen autismspektrumtillstånd eller Aspergers syndrom ställts tidigare, eller så fanns det mycket tydliga indikationer på ett autismspektrumtillstånd. Då prevalensen av autismspektrumtillstånd i befolkningen är cirka 1 procent var förekomsten åtta gånger högre hos förövarna. Hos ytterligare 16 individer fanns tydliga indikationer på autistiska drag. Således skulle frekvensen av individer med autistiska drag/autismspektrumtillstånd kunna vara så hög som 29 procent (22/75) i gruppen.

Artikeln innehåller en detaljerad fallbeskrivning av en 20-årig man som under skoltiden fått diagnosen Aspergers syndrom. Han ansågs ha bristande empati och stora problem att fungera socialt. Han hade inget umgänge med kamrater och hade olika tvångsmässiga ritualer. Mannen hade ett starkt vapenintresse samt intresse för masskjutningar och massmord. Han var särskilt intresserad av Anders Behring Breivik, och han hade tillgång till vapen. 20-åringen dödade 26 människor, varav 20 barn, i en skola.

Författarna har inte analyserat motsvarande koppling vid terroristdåd, men rapporter i medierna tyder på att det i många fall rör sig om »ensamvargar« med samma typ av extrema fixeringar vid våld och dödande.

Författarna lyfter fram att forskning visar att personer med autismspektrumtillstånd som grupp inte är mer benägna att begå allvarliga brott än befolkningen i övrigt. Forskning visar dock att det kan finnas en liten undergrupp av individer med autismspektrumtillstånd som kan bli farliga brottslingar. Samma slutsats har framförts av Fitzgerald [3], som vidgat begreppet »autistisk psykopati« [3] till »criminal autistic psychopathy« som en underkategori av Aspergers syndrom. En sådan diagnosterm skulle tydligt skilja denna undergrupp från personer med Aspergers syndrom i allmänhet, eftersom dessa som grupp är mindre benägna att begå våldsamma eller kriminella handlingar.

Extrem intressefixering är ett vanligt kardinalsymtom vid Aspergers syndrom. Klinisk erfarenhet visar att det är möjligt att kanalisera om intressen för våld, sprängämnen och vapen till ofarligare intressen som exempelvis flugfiske, porslinssamlande eller operasångare.

Avslutningsvis tar Allely och medarbetare upp betydelsen av att rikta intervention/prevention till de individer med autistiska symtom/autismspektrumtillstånd/Aspergers syndrom som visar tecken på vålds- eller skytteintresse. Varningssignaler måste upptäckas tidigt så att farliga händelser kan förhindras. Detta är ett viktigt framtida forskningsfält.