»Gröna öar« ses som en av lösningarna på primärvårdens djupa kris. Eftersom det saknas en tydlig definition av gröna öar (vilket kan vara bra) kan de se väldigt olika ut. Här redogörs för erfarenheter från Norrbotten.
Bergnäsets vårdcentral ligger i Luleå i Norrbottens län – ett vidsträckt och glest befolkat län där 250 000 invånare servas av fem akutsjukhus och ett 30-tal vårdcentraler. Bergnäset hade i början av 2000-talet ansvar för 9 300 personer. Antalet distriktsläkarbefattningar var fyra, varav en var vakant. Uppdraget klarades bra tills ytterligare en läkare slutade. Situationen höll på att bli ohållbar eftersom fler läkare övervägde att sluta.
För att läkarna skulle kunna leva upp till sin målbild krävdes ett begränsat åtagande. Lösningen blev att skapa en grön ö genom att dela upp vårdcentralen i två delar – en för patienter med egen läkare och den andra för patienter som saknade ordinarie läkare. Därmed skulle vi kunna garantera en rimlig arbetsmiljö för de läkare som arbetade på den gröna ön. På arbetsplatsmöten bestämdes att alla skulle vara solidariska och bara hänvisa till och/eller fråga ordinarie läkare om listade patienter. Övriga patienter skulle – oavsett anledning – hänvisas till stafettläkare.
Arbetssättet fick stöd från ledningen, och tack vara den gröna ön kunde vårdcentralen räddas kvar med ordinarie läkare på plats. Dessutom kunde man efter två år rekrytera nya distriktsläkare. Bergnäset blev en attraktiv arbetsplats för AT- och ST-läkare, som kunde garanteras avgränsning, möjlighet att gå hem i rimlig tid och att arbeta mot sin målbild. En ökande andel invånare kunde erbjudas ordinarie läkare. Erfarenheterna från Bergnäset visar att ansvaret för vården för hela befolkningen måste ligga hos ledningen och inte hos läkarna.
En negativ effekt av den gröna ön var att inte kunna ge fullgod vård till alla invånare. Särskilt distriktssjuksköterskorna tyckte att det var svårt, vilket kan vara en orsak till att några av dem slutade. Det var inte heller lätt för nyrekryterade distriktsläkarkollegor att ta över patienter från stafettläkarna eftersom de haft ett tufft jobb, med en stor andel patienter med vanebildande mediciner och många långtidssjukskrivna.
Våra erfarenheter visar att det är viktigt att noga tänka igenom vad man vill uppnå med att införa en grön ö. Vilka krav ska ställas på verksamheten? Vad får det kosta? Hur länge ska projektet pågå – och hur tuffa orkar ni vara när det gäller att hålla på gränserna?
