Artikeln är uppdaterad. Urinvägsinfektion är vanligt och inte sällan associerad med makroskopisk hematuri (hemorragisk cystit). I standardiserade vårdförlopp för blåscancer anges tiden från remiss till DT-urografi och cystoskopi till högst fyra dagar vid makrohematuri, detta gäller även vid andra samtidiga symtom från urinvägarna. Den studie som åberopas för att inkludera patienter med hemorragisk cystit i vårdförloppet för blåscancer har feltolkats [1].

Bland 190 patienter som behandlats för urinvägsinfektion (med positiv urinodling) förenad med makroskopisk hematuri återfanns endast ett fall av blåscancer. Att det inte sågs någon skillnad i incidensen av blåscancer hos patienter med positiv urinodling vid cystoskopi jämfört med hos dem med negativ odling saknar relevans i sammanhanget. Studien [1] kan därmed inte åberopas som skäl för att inkludera patienter med hemorragisk cystit i vårdförloppet för blåscancer. Detta har också ifrågasatts i Läkartidningen från allmänläkarhåll [2].

Enligt det nationella blåscancerregistret var mediantiden från remiss till besök hos specialist och diagnos 16 dagar år 2014. Målsättningen är att minska tiden till högst fyra dagar. I en studie sågs dock ingen skillnad i cancerspecifik mortalitet mellan <3 månaders respektive 3–6 månaders diagnostisk fördröjning [3]. Först vid längre fördröjning var mortaliteten högre. Detta gäller alla tumörstadier. En studie [4] av 1 537 patienter med blåscancer som följdes under 10 år visar att längre tid mellan remiss till urolog och diagnos inte var förenat med sämre prognos, oberoende av tumörstadium: »Patients who had a shorter delay had a significantly worse survival.« Ett oväntat fynd som inte stöder vikten av snabb diagnostik.

Makroskopisk hematuri bör utredas utan fördröjning. Att tiden från remiss till diagnos bör vara högst 4 dagar har dock inget stöd i de studier som åberopas i det nationella vårdprogrammet [6]. Vi föreslår följande: 

  • Risken för blåstumör vid hemorragisk cystit är låg (prediktivt värde <1 procent) [1]. Ett rimligt handläggande – inte minst vad gäller yngre kvinnor – är att verifiera bakteriuri samt följa upp att patienten blir besvärs- och bakteriefri med antibiotikabehandling – om inte bör urologisk utredning initieras. Urinvägsblödning misstolkas ibland som infektionsutlöst, speciellt hos äldre kvinnor. Detta fördröjer tumördiagnostiken. I denna patientgrupp bör urologremiss utfärdas vid minsta misstanke.
  • Längre ledtider – 10–12 dagar – minskar belastningen på sjukvården och oron hos patienter som kallas in med kort varsel.
  • Huruvida remiss till DT-urografi krävs innan cystoskopi bör utredas. DT-urografi ger hög stråldos, vilket bör beaktas speciellt hos yngre patienter. Cystoskopi ger oftast en förklaring till hematurin. Det positivt prediktiva värdet för makroskopisk hematuri avseende tumörer i njure och övre urinvägar är lågt – i en svensk studie bara 0,5 procent [5].
  • Kriteriet tobaksrökning kan tas bort. Rökning som orsak till blåstumör före 40 års ålder är extremt ovanligt. Det är däremot motiverat att utreda tyst makroskopisk hematuri även före 40 års ålder.

Det standardiserade vårdförloppet för blåscancer utgör en stor belastning på vården. För att det ska ha ett berättigande är det angeläget att resultaten följs upp, såväl ledtider som morbiditet och mortalitet.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.