I artikeln »Läkarintyg vid sjukskrivningar: Dubbelt så många avslag på två år« (Läkartidningen 19/2017) beskriver Läkartidningen en växande frustration bland läkarkåren gällande Försäkringskassans krav på komplettering av medicinska underlag. Det är utifrån ett medborgarperspektiv en oroande utveckling som kräver åtgärder.

Läkare har en avgörande roll i sjukskrivningsprocessen och i patientens tillfrisknande. När många läkarintyg kompletteras läggs mycket av läkarnas tid på administration i stället för på att vårda patienter. För Försäkringskassan innebär kompletteringar merarbete och längre beslutstider. Den som drabbas hårdast av den dåliga kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassan är medborgaren som befinner sig i en utsatt situation med förändrade förutsättningar i livet. 

Sjukskrivningsprocessen är inte främmande för mig. Jag förstår läkarnas frustration, som jag mött flera gånger i min tidigare roll som sjukpenninghandläggare. På samma sätt förstår jag handläggarnas behov av komplettering för att tillämpa lagstiftningen. Det behövs ett omtag. Det är inte konstruktivt att peka ut den andra parten som den som behöver förändras. För att förbättra kommunikationen behöver sjukvården och Försäkringskassan jobba med frågan. Jag föreslår:

  • Mer utbildning i sjukförsäkringen och utfärdande av läkarintyg för nyblivna läkare och uppföljande seminarier för mer erfarna läkare.
  • Endast läkare som är särskilt utbildade inom försäkringsmedicin får fortsätta att sjukskriva (efter till exempel 90 dagar) om patienten riskerar att bli långtidssjukskriven. Detta skulle göra det svårare för Försäkringskassan att ifrågasätta rätten till sjukpenning.
  • Översyn av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i dialog med vården. Försäkringskassan samverkar med sjukvården och prioriterar samordningsuppdraget.

Läkare uppfattar ofta sjukskrivning som en svår uppgift och kan även ha bristande kunskaper om sjukförsäkringen. Dagens halvdagsutbildning i sjukförsäkringen är otillräcklig. Alla läkare behöver få bättre verktyg att utfärda läkarintyg redan från början av en sjukperiod. Vi behöver också läkare som är särskilt utbildade i försäkringsmedicin som tar över när sjukskrivningen riskerar att bli långvarig.

Även Försäkringskassan behöver se över sitt arbetssätt. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd bör anpassas i dialog med vården för att undvika generalisering av diagnoser, eftersom människor reagerar olika och har olika förutsättningar för tillfrisknande. Försäkringskassan måste samverka bättre med läkare och prioritera möten vid behov för att ytterligare förbättra kommunikationen. 

Det är viktigt att vi har en stark välfärd som säkrar tryggheten för alla. När kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassan inte fungerar är det de människor som vill ha sina rättigheter tillgodosedda som drabbas. Tillsammans kan man lösa problemet, men det måste ske i ömsesidig förståelse och dialog.

Sultan Kayhan är tjänstledig från Försäkringskassan som verksamhetsutvecklare inom mänskliga rättigheter.