Socialstyrelsen fastställer målnivåer för indikatorer inom de nationella riktlinjerna och hittills har målnivåer tagits fram inom tio vårdområden. Ett av dessa är vård vid depression och ångest som nu varit ute på remiss. Förslaget har nyligen kritiserats av Susanne Bejerot och medförfattare i en debattartikel i Läkartidningen.
Målnivåerna anger hur stor andel i en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss behandling eller annan vårdåtgärd. Syftet med målnivåerna är att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot samt bidra till att patienter får en god vård enligt hälso- och sjukvårdslagens intentioner.
Målnivåerna fokuserar på de åtgärder som har vetenskapligt stöd och beprövad erfarenhet och som kan leda till ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för hälso- och sjukvården. I de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom rekommenderas främst satsningar på olika psykologiska behandlingar då dessa ofta bör vara förstahandsval, bland annat med tanke på eventuella biverkningar med läkemedelsbehandling. I dag är tillgången till psykologisk behandling dock en bristvara i många landsting.
Socialstyrelsens expertgrupp har gjort ett urval av indikatorerna, som bedöms vara lämpliga att koppla till målnivåer. Expertgruppens förslag har sedan diskuterats i ett brett konsensusförfarande tillsammans med företrädare för olika vårdprofessioner och huvudmännen samt andra intressenter såsom patientföreningar med relevanta kunskapsunderlag som grund. Detta innebär att processen med att ta fram målnivåerna är bred, och omfattar alla centrala aktörer i vården.
Indikatorerna hämtar data från olika redan existerande datakällor, vilket således inte innebär någon ytterligare administrativ börda. Det kan vara de obligatoriska nationella hälsodataregistren, som patientregistret och landstingens nationella kvalitetsregister. Det är upp till sjukvårdshuvudmännen eller enskilda verksamhetschefer att besluta om huruvida man ska registrera i kvalitetsregistren.
De föreslagna målnivåerna har i flera fall hamnat på en hög nivå i förhållande till de resultat som vissa landsting och regioner presterar i dag. Det kan därför vara en utmaning att nå målen, men det är viktigt att komma ihåg att de är just mål och att det kan ta tid innan hälso- och sjukvården kan nå dit.
Beroende på utgångsläget kan landsting och regioner själva ta fram delmål för att så småningom nå det eftersträvansvärda målet. Målnivåerna måste också ses över regelbundet och justeras om kunskapsläget förändras.
Remissperioden för målnivåerna avslutades den 6 november och Socialstyrelsen går nu igenom och värderar de synpunkter som kommit in innan målnivåerna slutligen fastställs.
Läs mer:
