Museet som byggdes till minne av bombningarna med kemiska vapen i Halabja 1988 förstördes 2006 under våldsamma demonstrationer som bröt ut på 18-årsdagen av attacken men har renoverats sedan dess. Foto: Mehdi Chebil/IBL/Polaris Images

Internationella lagar förbjuder användning, utveckling, produktion och lagring av kemiska vapen. På senare tid har dock förekomsten av kemiska vapen i kriget i Syrien väckt stor internationell uppmärksamhet. Utvecklingen i Syrien visar att kemiska vapen fortfarande hotar människors säkerhet och leder till svåra, varaktiga hälsoeffekter för dem som överlever.

Den 16 mars 2018 är det trettio år sedan staden Halabja i den kurdiska regionen av Irak attackerades med kemiska vapen. »Cyanidregn över Halabja, det nya Pompeji« är rubriken till en artikel i en italiensk tidning från 21 mars 1988 som arkiverats på Halabja-museet. I sina kemiska attacker mot Halabja använde den irakiska staten främst senapsgas. Senapsgas är ett blåsbildande och vävnadsskadande medel som påverkar flera organ – hud, ögon och andningsorgan – både på kort och lång sikt och leder till många kroniska fysiska och psykiska hälsokomplikationer.

Än i dag finns det tusentals patienter med skador av kemiska stridsmedel i Kurdistan. Patienterna lider av multipla långvariga somatiska och psykiska hälsokomplikationer efter exponering för framför allt senapsgas.

Hundratals kurdiska och syriska offer för senapsgas har flyttat till Europa och Sverige. Det är oklart hur många som finns i Sverige, men en grov uppskattning är att det rör sig om hundratals patienter med kemiska skador av varierande svårighetsgrad. Många av dem har somatiska och psykiska symtom som senare i livet kan utvecklas till allvarliga kroniska sjukdomar, bland annat luftvägssjukdomar, psykisk ohälsa och nedsatta sociala funktioner. Den nya gruppen av patienter kommer att behöva vård och uppföljning inom primärvården, och ett flertal behöver även specialistvård.

Antalet studier om stridsgasexponerade patienter i Sverige och deras upplevelser och behov är dock begränsat. Vi behöver mer kunskap inom området för att kunna förbättra bemötandet, handläggningen och behandlingen av dessa patienter samt skapa beredskap inför framtiden. Bemötande är en avgörande faktor i vården. Negativa aspekter av bemötande kan leda till att patienter som behöver vård avstår från att söka vård. Ett annat problem är att patienters symtom behandlas utan att det finns några behandlingsriktlinjer.

Sedan ett par år tillbaka finns det ett nyetablerat forskningsområde om långsiktiga konsekvenser av exponering för kemiska medel, framför allt senapsgas, vid institutionen för medicin, Göteborgs universitet, i samarbete med FoU primärvård i Västra Götalandsregionen. Nu anser vi som forskar inom området att det är dags att öppna en särskild mottagning för denna nya grupp av patienter i Sverige. En sådan mottagning kan inte bara främja social och medicinsk utveckling utan också ge användbar kunskap om folkhälsa inför en okänd framtid.

När staden Halabja attackerades med en cocktail av kemiska stridsmedel var världen tyst, men i dag kan vi göra skillnad genom vetenskaplig forskning och genom att med vår avancerade medicinska teknologi hjälpa dem som överlevde attackerna.