Det har kommit många starka reaktioner på min medicinska kommentar om proteinintag, inte bara i läsarkommentarer i Läkartidningen utan även på annan plats. Denna replik gäller ett debattinlägg i LT av Tommy Lundberg, Daniel Berglind och Jacob Gudiol (se länkar i slutet av artikeln, red anm) där de bland annat skriver: »Vi undrar varför författaren inte uppgett jäv, då han är medlem i en förening som bedriver lobbyism för vegankost?« Angående jäv har jag i mitt manuskript angett medlemskap i Läkare för framtiden, vilket i artikeln i Läkartidningen presenterats under jävsdeklarationen.

Författarna skriver vidare: »Att föra fram negativa hälsoeffekter av animaliskt protein är inte svårt om man körsbärsplockar resultat från enskilda epidemiologiska studier, som i sig är förenade med stora brister [7]«. Jag menar att författarna genom detta tydligt visar vad körsbärsplockning innebär, speciellt genom att ange referens 7. Med den avfärdar de alla studier som visar att animaliskt protein är relaterat till olika sjukdomar.

Det är lätt att finna negativa hälsoeffekter av animaliskt protein genom att använda sig av systematiska litteraturgenomgångar, vilket World Cancer Research Fund (WCRF) gjort. Läs gärna kapitlet »Judging the evidence« om hur WCRF kommer fram till sina slutsatser [4].

Referenserna 2–11 anger att det inte är bra för njurarna att äta för mycket protein. Det finns studier som visar att animaliskt protein inte är bra för skelettet, där man återigen får lägga pussel med olika typer av studier [12, 13]. Ett högt proteinintag, speciellt protein med ett högt innehåll av svavelhaltiga aminosyror, kan ge ökad kalciumutsöndring i urinen [14].

De studier författarna refererar till styrker inte att ett proteinintag högre än det jag angivit i min artikel är bra. Dessutom har författarna hänvisat till studier finansierade av proteintillskottstillverkare [15].

När det gäller mättnad visar studier att livsmedel med mycket fibrer och komplexa kolhydrater, exempelvis frukt, är de som ger bäst mättnad [16, 17]. Fibrer och fiberkomponenter, såsom β-glukan, resistent stärkelse, cellulosa med mera, har visat sig ge bra mättnad [16, 17].

Sammanfattningsvis har min kommentar om proteinintag väckt mycket starka (och en hel del otrevliga) reaktioner i läsarkommentarerna till artikel, via e-post och i sociala medier. Det förvånar mig något att man tar till alla dessa kraftuttryck i detta ämne.

Läs den medicinska kommentaren och debattinlägg:

Medicinsk kommentar: Svårt att få brist på protein – för högt intag större risk. Lagom mängd mat – oavsett kosttyp – ger tillräckligt mycket

Debatt: Stora vinster av att se över proteinintaget

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Gunnar Johansson är medlem i Läkare för framtiden.