I en rapport från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova (Artificiell intelligens i svenskt näringsliv och samhälle) visas hur artificiell intelligens (AI) och maskininlärning används i samhället och vilken potential som kan förverkligas genom stärkt användning.
Vinnova bedömer att AI kan innebära en stor förbättring för hälso- och sjukvården. Ett exempel är projektet AI för bröstcancerscreening, som Karolinska sjukhuset koordinerar, där man genom djupinlärning på över en miljon mammografibilder kombinerat med kliniska data från Bröstcancerregistret tar fram ett beslutsstöd. Målet är att identifiera lättbedömda mammografier och hitta de kvinnor som har mest nytta av en kompletterande undersökning. Förhoppningen är att minska regionala skillnader i screeningsystemet, och få säkrare diagnostik och effektivare mammografiprocess.
AI ger goda möjligheter att erbjuda en god, säker och jämlik vård över hela landet, men för att nå ett brett genomslag som kommer patienter till gagn måste läkarna kunna hantera AI ur såväl tekniskt som etiskt perspektiv. Vinnova konstaterar dock att de svenska universitetens förmåga att anpassa forskning och utbildning till de förändringar som krävs är svag. Vidare- och grundutbildning som kan säkerställa AI-kompetens kräver förnyelse av utbildningssystemet.
Läkarförbundet driver kravet att läkare ska få tillgång till kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. För att läkarna ska kunna använda och utveckla den nya tekniken direkt när de börjar arbeta krävs att de får kunskaper på AI-området under utbildningen. Läkarförbundet har därför framfört till Utbildningsdepartementet att det måste finnas krav på kunskap om digitala kunskapsstöd i examensmålen för den nya läkarutbildningen, något departement glädjande nog anammat.
Det räcker dock inte med att förändra grundutbildningen. Vinnova konstaterar att ökad AI-användning ställer krav på att individen kontinuerligt förnyar sin kompetens. Specialistläkare måste därmed erbjudas kontinuerlig fortbildning för att kunna utveckla och hantera AI.
Förbundets fortbildningsenkäter visar att läkares fortbildning minskat med cirka 30 procent under en 10-årsperiod. Vi närmar oss nu nivåer då vi inte längre kan garantera att patienter får träffa läkare som är uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna.
Dagens svaga reglering i hälso- och sjukvårdslagen är inte tillräcklig för att se till att arbetsgivarna tar sitt ansvar för läkares fortbildning. Regeringen kan genom ett förtydligande av Socialstyrelsens ledningsföreskrift reglera fortbildning av läkare. I förtydligandet bör det stå att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan där behovet av extern och intern fortbildning ska framgå. Planen ska följas upp och revideras regelbundet. Extern uppföljning bör ske av att vårdgivare och yrkesföreträdare uppfyller sina skyldigheter. För att underlätta granskningen ska fortbildning redovisas i verksamhetsberättelsen.
Oavsett hur det går i höstens riksdagsval måste en ny regering ta frågan om reglering av läkarnas fortbildning på allvar. Frånvaron av reglerad fortbildning för specialistläkare gör att svensk hälso- och sjukvård riskerar att hamna i bakvattnet vad gäller utveckling och användande av AI och därmed få svårt att leverera en god, säker och jämlik vård.
